Sänkt energiskatt för bönder en av få skattenyheter i vårbudgeten

Regeringen presenterade i dag sin vårbudget. Till förslagen hör sänkt energiskatt för vissa användningsområden inom vatten-, jord- och skogsverksamhet. En utredning om ändringar i lagen om riskskatt pågår också inom Regeringskansliet.

I februari utlovade regeringen 300 miljoner kronor i tillfälligt stöd till jordbruket i form av sänkt energiskatt. I vårbudgeten presenterar regeringen de nödvändiga lagförslagen för att genomföra åtgärden.

Förslaget om nedsättning av energiskatten har formulerats som ett tillägg till en nuvarande regel om skattebefrielse för koldioxidskatt. Denna befintliga koldioxidskattebefrielse gäller bränsle som förbrukas inom vatten-, jord- eller skogsbruksverksamhet. En förutsättning för att kunna dra nytta av befrielsen är att bränslet används i verksamheten för driften av skepp, vissa båtar eller andra motorfordon än personbilar, lastbilar och bussar. Vatten-, jord- och skogsbrukare som redan i dag kan dra nytta av koldioxidskattebefrielsen kvalificerar även för den nya befrielse från energiskatt som regeringen föreslår.

Omfattningen på den nya energiskattebefrielsen föreslås inledningsvis, från den 1 juli till den 1 oktober i år, vara 1 061 kronor per kubikmeter bränsle. Beloppet avses sedan höjas till 2 111 per kubikmeter fram till den 1 juli 2023. Därefter föreslås energiskattebefrielsen upphöra. Samtidigt som det tillfälliga stödet dras tillbaka föreslår regeringen att koldioxidskattebefrielsen ska minska, från dagens nivå om 2 292 kronor per kubikmeter till 1 930 kronor per kubikmeter.

Utöver förslaget om sänkt energiskatt innehåller vårbudgeten inga större nyheter på skatteområdet. Regeringen väljer dock att delvis hantera ett tillkännagivande från riksdagen om lagen om riskskatt för kreditinstitut, den så kallade bankskatten. I enlighet med tillkännagivandet tillskjuts kommuner och regioner kompensation för sina ökade kostnader för finansiering, med anledning av att Kommuninvest träffas av bankskatten.

I sitt tillkännagivande krävde riksdagen också att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som undantar Kommuninvest från bankskatten. I vårbudgeten skriver regeringen att ett sådant förslag är under beredning på Regeringskansliet.

Liksom förra året har vårbudgeten föregåtts av ett flertal extra propositioner med förslag till ändringar i statsbudgeten för 2022. De totalt fem ändringsbudgetarna som tidigare lämnats har bland annat innehållit förslag om tillfälliga lättnader i reglerna om skatteanstånd för företag.

Mycket händer just nu på energiskatteområdet, delvis med anledning av den senaste tidens stigande energipriser. Utöver förslaget i vårbudgeten har regeringsbeslut också fattats om att lägga fram ett tidigare aviserat förslag om stöd till bilister och sänkt skatt på drivmedel. Men även i andra delar drivs rättsutvecklingen framåt. Skatterättsnämnden har på senare tid publicerat flera förhandsavgöranden om rätt till skattebefrielse för elenergi även när den industriella verksamheten inte varit företagets huvudsakliga verksamhet.

Riskskatten är ännu inne på sitt första år och riksdagen antog den med flera reservationer, bland annat att Kommuninvest behöver undantas från och med 1 januari 2023. Utöver det har regeringen fått instruktioner om att utreda om lagen behöver ändras så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker. Skatteutskottet ansåg också att det finns risk för att riskskatten ska snedvrida konkurrensen och regeringen ska även se över den frågan.

Det framgår inte tydligt i vårbudgeten om den pågående beredningen inom Regeringskansliet avser samtliga frågor riksdagen lämnat tillkännagivande kring. Förslag om ändringar i lagen om riskskatt är alltså på väg, men det är oklart hur omfattande dessa kommer att bli. 

Varmt välkommen att kontakta oss om du har några frågor om ovanstående förslag.