Regeringen föreslår förändringar på arbetsrättens område

UPPDATERAD 2022-03-21: Nytt avsnitt – Lagrådets synpunkter på lagrådsremissen

Den 27 januari presenterade regeringen förslag på en reformerad arbetsrätt i en ny lagrådsremiss. Förslaget innebär bland annat att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska bygga på sakliga skäl, istället för nuvarande saklig grund, att turordningsreglerna ändras så att samtliga arbetsgivare kan undanta tre arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist, samt att särskild visstidsanställning ersätter allmän visstidsanställning. Förslaget föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas för första gången den 1 oktober 2022.

I lagrådsremissen framförs att arbetsrätten bör reformeras för att möta de utmaningar som den svenska arbetsmarknaden står inför, för att bidra till en flexiblare arbetsmarknad samt för att ge goda förutsättningar till omställning och samtidigt värna om anställningstrygghet. Vikt läggs vid att reformen ska utformas och genomföras på ett sätt som ligger i linje med och stärker den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Nedan följer en redogörelse för några av de mest väsentliga ändringsförslagen av lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”). 

Förslaget innebär en ändring från att uppsägning ska bygga på saklig grund till att uppsägning ska bygga på sakliga skäl (7 § LAS). Regeringen framhåller att skälen till ändringsförslaget är att öka förutsebarheten vid uppsägning av personliga skäl, då uppsägningsreglerna har en central betydelse för funktionssättet mellan arbetsgivare och arbetstagare.  

Avsikten med ändringen är att tydliggöra att fokus i prövningen ska ligga på avtalsbrottets allvar. Regeringen anför vidare att det utöver helhetsbedömningen vid en uppsägning inte bör göras några avvägningar mot arbetstagarens personliga intresse av att få behålla anställningen. Inte heller bör någon prognos göras om arbetstagaren i framtiden kan tänkas komma att åsidosätta sina skyldigheter i anställningen. Regeringen bedömer att förslaget kommer att leda till att det i större utsträckning blir tydligt att det är omständigheterna vid uppsägningstillfället som ska ligga till grund för den helhetsbedömning som ska göras vid en uppsägning. Ändringen ska enligt regeringen dock inte innebära någon materiell ändring av vad som anses utgöra ett tillräckligt allvarligt åsidosättande av en arbetstagares förpliktelser enligt anställningsavtalet för att en uppsägning av personliga skäl ska vara motiverad. Inte heller ska ändringen påverka gränsdragningen mellan en uppsägning av personliga skäl och ett avskedande.

Förslaget innebär vidare en förändring avseende arbetsgivarens skyldighet att omplacera en arbetstagare innan denna sägs upp på grund av personliga skäl. Rättsläget ska enligt förslaget ändras endast då en arbetstagare gör sig skyldig till upprepade brott mot anställningsavtalet som är av tillräckligt allvarlig karaktär för att ligga till grund för en uppsägning. Vid ett första avtalsbrott ska arbetsgivaren fortsatt ha en omplaceringsskyldighet såvida särskilda skäl inte föreligger. Vid fortsatta eller upprepade avtalsbrott begångna av arbetstagaren innebär förslaget att arbetsgivaren normalt inte ska behöva erbjuda ytterligare omplacering utan anses i och med den första omplaceringen ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Undantag från vad som ska utgöra sakliga skäl samt betydelsen av arbetstagarens omplaceringsskyldighet kommer i fortsättningen delvis kunna regleras genom kollektivavtal i och med införandet av detta (2 c § LAS) under förutsättningen att avtalet slutits mellan en sammanslutning av centrala arbetstagarorganisationer. Detta kommer dock inte gälla för statliga anställningar. 

Regeringen föreslår en ändring av turordningsreglerna i 22 § LAS. Ändringen innebär att alla arbetsgivare, vid en uppsägning på grund av arbetsbrist, får möjlighet att undanta tre arbetstagare från turordningsreglerna. Skälen till ändringen att undantagen från turordningsreglerna ska omfatta alla arbetsgivare, oavsett storlek, är enligt regeringen att det är nödvändigt att arbetsgivare har förutsättningar att kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att fortsatt kunna ha möjlighet att konkurrera framgångsrikt. De personer som ska kunna undantas från turordningen ska enligt arbetsgivarens bedömning vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Möjligheten att göra undantag från turordningsreglerna inskränks dock genom att ytterligare undantag inte får göras under en tremånadersperiod efter att den första uppsägningen gjorts. Detta gäller oavsett hur många personer som har undantagits vid den första uppsägningen. I praktiken innebär detta att en arbetsgivare som vid en uppsägning på grund av arbetsbrist undantagit en person, och sedan vill undanta två personer vid ytterligare en uppsägning två månader senare, inte kan undanta någon från turordningen vid den senare uppsägningen.  

Även denna regel är dispositiv till sin natur och andra överenskommelser kommer kunna träffas genom kollektivavtal. 

Vidare föreslår regeringen att en anställning inte längre ska bestå under en tvist. Om en arbetsgivare har sagt upp en arbetstagare ska anställningen upphöra vid uppsägningstidens utgång, även om det har uppkommit en tvist om uppsägningens giltighet. Om det uppkommer en tvist om giltigheten av en uppsägning eller ett avskedande ska arbetstagaren inte kunna få ett intermistiskt beslut av domstol om att anställningen ska bestå tills tvisten är slutligt avgjord, som tidigare.

Skälen till detta förslag är regeringen anser att den nuvarande bestämmelsens praktiska betydelse för en arbetstagares möjlighet att återvända till arbetet framstår som begränsad samt att det finns ett behov av lägre och mer förutsebara risker för arbetsgivare i samband med uppsägningar. 

Regeringen föreslår även att man ersätter allmän visstidsanställning med särskild visstidsanställning. Ändringen till särskild visstidsanställning får framförallt effekt när det kommer till inom vilken tidsfrist en arbetstagares visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning. En särskild visstidsanställning föreslås övergå till en tillsvidareanställning efter 12 månader till skillnad från en allmän visstidsanställning som övergår till en tillsvidareanställning efter 2 år.

En proposition gällande ovan nämnda förslag väntas komma i mars 2022. Vidare föreslås lagändringarna träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. 

Lagrådet har den 3 mars 2022 publicerat ett yttrande avseende regeringens lagrådsremiss med synpunkter på flera av lagförslagen. 

Lagrådet anser att det tydligare måste motiveras vad som gör rekvisitet sakliga skäl mer förutsebart än saklig grund. Detta främst med anledning av att en del nu gällande praxis kommer bli obsolet och möjligheten att i kollektivavtal reglera vad som är skäl för uppsägning kan leda till att rekvisitet får olika betydelse inom olika sektorer av arbetsmarknaden. Lagrådet kritiserar dessutom regeringens lagstiftningsteknik att genom en marginell ändring av ordalydelsen avse att väsentligt förändra reglerna om grund för uppsägning.

Lagrådet framför vidare att det inte är ändamålsenligt att en domstol inte får meddela interimistiska beslut om att en anställning ska fortsätta gälla under tvist om giltig uppsägning eller giltigt avsked. Det anses att eventuella konsekvenser för arbetstagaren inte beaktas i motiveringen och att argumenten mot interimistiska beslut inte är övertygande. I tillägg vill Lagrådet att det ska klargöras vilka omständigheter som får åberopas vid en eventuell tvist.  

Dessutom efterfrågas en utvecklad motivering av vad som utgör sådana särskilda skäl som kräver ytterligare omplacering av en arbetstagare och förtydliganden rörande vissa delar av regleringen avseende särskild visstidsanställning.

Det är positivt att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter har lyckats nå fram till en kompromiss som innebär en reformerad arbetsrätt. Förslaget tycks vara balanserat på så sätt att de gynnar såväl arbetsgivare som arbetstagare samtidigt som arbetsrätten fortsätter att vara flexibel genom möjligheten att genom kollektivavtal anpassa regleringar efter olika branschers behov.

Det välkomnas särskilt att regeringen genom förslaget avser att öka förutsebarheten vid uppsägning av personliga skäl samt att huvudregeln blir att en anställning inte ska bestå vid en tvist, då detta torde leda till att fler arbetsgivare vågar driva frågor till att prövas i domstol och således torde öka förlikningsviljan hos parterna.

De nya turordningsreglerna ger därutöver en större flexibilitet för samtliga arbetsgivare oavsett storlek, en utökad möjlighet till att genomföra omstruktureringar men kan även öka risken för fingerade arbetsbristsituationer. Vidare får ändringsförslagen gällande särskild visstidsanställning stor betydelse för arbetsgivarens rekryteringsprocess och visstidsanställningarnas längd.

KPMG bevakar löpande den fortsatta lagstiftningsprocessen och uppdaterar texten löpande

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor. 

Läs mer
Read the article in English

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.