Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.

Målet avser ett svenskt bolag som nekats avdrag med stöd av undantaget från tioprocentsregeln för räntekostnader som betalas till ett franskt koncernbolag med underskott genererade i den franska verksamheten. Undantaget från tioprocentsregeln anger att ränteutgifter som avser en skuld till ett företag som ingår i samma intressegemenskap inte får dras av om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Tolkningsfrågan i målet var om regeln strider mot etableringsfriheten. 

EU-domstolens dom

EU-domstolen noterar först att om långivaren hade haft hemvist i Sverige skulle det svenska bolaget ha kunnat göra avdrag för ränteutgifterna, med beaktande av att bolagen då hade omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag. Domstolen drar från det slutsatsen att de svenska reglerna innebär en skillnad i behandling som inverkar negativt på bolagens möjligheter att utöva sin etableringsfrihet. Denna skillnad i behandling kan inte rättfärdigas, varken med hänvisning till intresset av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt eller till behovet av att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Inte heller en kombination av dessa båda rättfärdigandegrunder kan accepteras. 

Domstolen lägger särskilt fokus på att undantaget från tioprocentsregeln kan omfatta transaktioner som genomförs på marknadsmässiga villkor och som följaktligen inte utgör rent konstlade eller fiktiva upplägg. Därmed kan reglerna inte motiveras med hänvisning till bekämpande av skatteundandragande och skatteflykt.

EU-domstolen drar slutsatsen att de svenska reglerna strider mot etableringsfriheten.  

KPMG:s kommentar

Det är välkommet att EU-domstolen äntligen har avgjort frågan och att det nu bekräftas att undantaget från tioprocentsregeln är EU-stridigt, särskilt då reglerna länge varit en källa till rättsosäkerhet i Sverige. Ett stort antal skattebetalare har fått sina ränteavdrag nekade och undantaget till tioprocentsregeln har tillämpats mycket brett av förvaltnings- och kammarrätter, nästan uteslutande (med några få undantag) till Skatteverkets fördel. HFD har redan tidigare avgjort att de gamla reglerna från 2009 inte var EU-stridiga, utan att begära förhandsavgörande. 

Frågan som varit föremål för EU-domstolens förhandsavgörande gäller enbart undantaget från tioprocentsregeln. Det kan nämnas att avdragsrätten för ränta med stöd av den s.k. ventilen också kan komma att påverkas, särskilt med tanke på den analys som EU-domstolen gör med avseende på rättfärdigande, vilken går längre än vad som tidigare har åberopats av kommissionen och svenska domstolar (exempelvis ansåg kommissionen att reglerna kunde rättfärdigas men att de istället föll på att de inte var proportionerliga).   

Vidare gäller frågan som ställts endast en prövning mot etableringsfriheten. Det har således inte prövats om kapitalrörelsefriheten berörs, vilket kan få betydelse då mottagaren av ränteinkomsten hör hemma utanför EU/EES eftersom endast kapitalrörelsefriheten gäller gentemot tredje land.

Målet kommer nu att gå tillbaka till HFD för slutligt avgörande. Domen innebär att många bolag nu bör ha nya argument att föra fram för att medges ränteavdrag, något vi kan bistå med.

Tveka inte att höra av er till oss om ni har frågor eller vill diskutera.

Läs mer
EU-domstolens dom den 20 januari 2021 i målet Lexel AB mot Skatteverket (C-484/19)

Read the article in English

Caroline Väljemark
+46 76 863 99 39
caroline.valjemark@kpmg.se