Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Vi har i ett tidigare TaxNews skrivit om att Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (”OECD”) publicerat nya riktlinjer angående internprissättning av finansiella transaktioner. Baserat på dessa nya riktlinjer har Skatteverket nu publicerat ett nytt ställningstagande som specifikt rör prissättningen av borgensåtaganden och andra finansiella garantier. Ställningstagandet ersätter två tidigare ställningstaganden av Skatteverket som berört samma fråga.

Skatteverket anger i sitt ställningstagande att OECD:s nya riktlinjer kan ge vägledning vid tillämpningen av den svenska korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen. I förhållande till borgensåtaganden och andra garantier anger Skatteverket att riktlinjerna är vägledande i två situationer:

• I bedömningen av om ett svenskt företag ska ta ut ersättning för borgensåtaganden och andra finansiella garantier som lämnats till stöd för en låntagare inom en intressegemenskap; samt
• I bedömningen av om när ett svenskt företag ska medges avdrag därför att det betalar ersättning till ett utländskt företag som gått i borgen eller utfärdat någon annan typ av garantiförbindelse.
  

Skatteverket redogör för tidigare rättspraxis från kammarrätterna som gett uttryck för att det bara är i undantagssituationer som ett svenskt företag ska ta ut ersättning för garantier. Någon skyldighet att ta ut ersättning har inte funnits, förutsatt att utfärdandet av garantier inte ingått i den verksamhet som bolaget i fråga bedrivit samt att det inte visats att garantierna åsamkat bolaget några kostnader eller att bolaget avstått från någon inkomst som annars skulle ha influtit i rörelsen.

OECD:s nya riktlinjer ger dock uttryck för att ersättning för garantier ska tas ut i ett större antal fall. Enligt riktlinjerna är det som är avgörande vid bedömningen av om ersättning ska utgå främst om låntagaren får en faktisk förmån, till exempel i form av lägre lånekostnader, som går utöver vad som följer av att låntagaren är del av en multinationell koncern.

Skatteverket konstaterar att vare sig Skatteverkets tidigare beslut eller kammarrätternas motiveringar till sina domslut är i överensstämmelse med den vägledning OECD ger om garantier. Skatteverket anser därvid, mot bakgrund av att Högsta förvaltningsdomstolen uttalat att OECD:s riktlinjer kan ge vägledning vid tillämpningen av korrigeringsregeln, att tidigare kammarättspraxis ska anses obsolet och att det är OECD:s nya riktlinjer som i framtiden ska ge ledning vid bedömningen av om ersättning ska tas ut för garantier.

Vidare anser Skatteverket att det som är avgörande för om avdragsrätt för ersättning som betalats för en garantiförbindelse föreligger eller inte är om ersättningen är armslängdsmässig. I denna bedömning ska också ledning hämtas från OECD:s nya riktlinjer.

Ställningstagandet ska tillämpas på alla typer av finansiella garantier och oavsett vilket utländskt företag inom en intressegemenskap som lämnat garantin.

Vad gäller tillämpningen av ställningstagandet i tiden anger Skatteverket att OECD:s nya riktlinjer generellt ska tillämpas bakåt i tiden då de bara anses innehålla förtydliganden av armslängdsprincipen. Mot bakgrund av att det nya ställningstagandet om finansiella garantier innebär en ändring mot tidigare praxis anser dock Skatteverket att den del av OECD:s nya riktlinjer som rör garantier bara ska tillämpas på perioden innan publiceringen av ställningstagandet om det är till fördel för den skattskyldige.

Ställningstagandet innebär att Skatteverket frångår sin tidigare syn på när det finns en skyldighet för företag i intressegemenskap att ta ut borgensprovision/garantiavgift. Precis som Skatteverket nämner i sitt ställningstagande var den tidigare svenska synen att ersättning för garantier normalt inte ska tas ut. Ställningstagandet är därför av stor betydelse och får stor effekt för svenska företag i multinationella koncerner. Svenska företag som i dagsläget inte tar betalt för garantier till företag i intressegemenskap rekommenderas därvid att se över detta för att fastställa om det är förenligt med de nya riktlinjerna från OECD. Med anledning av covid-19 kan detta vara en mer betydande fråga för många svenska moderbolag vilka behöver ge garantier till dotterbolag för finansiellt eller kommersiellt stöd.

Det bör också understrykas att Skatteverket i ställningstagandet ger uttryck för att OECD:s nya riktlinjer om finansiella transaktioner generellt ska tillämpas bakåt i tiden, med undantag för riktlinjerna som rör garantier som bara tillämpas bakåt om det är till fördel för den skattskyldige. Med andra ord ger Skatteverket uttryck för att verket kommer att tillämpa övriga delar av OECD:s nya riktlinjer, som bland annat rör lån, cash pools, hedging och captiveförsäkringar, bakåt i tiden, vilket också är i linje med hur Skatteverket har tillämpat andra uppdateringar av OECD:s riktlinjer. Av denna anledning rekommenderas företag att se över sin riskexponering baserat på hur förenliga nuvarande och äldre prissättningsmetoder varit med de uppdaterade riktlinjerna.

Välkommen att kontakta oss om du har några frågor angående potentiella konsekvenser för ditt företag.

Läs mer:
English article "Swedish Tax Agency adopts the OECD principles on financial transactions, changing long-standing guidance"

Karolina Viberg
karolina.viberg@kpmg.se

Fredrika Wendleby
fredrika.wendleby@kpmg.se