Nu i veckan förväntades att Översynen av den kupongskatterättsliga regleringen (Fi 2017:C) (Kupongskatteöversynen) skulle överlämna förslag till ny källskattelag m.m.. Emellertid har utredningstiden nu förlängts till den 31 mars 2019 med anledning av EU-domstolens nyligen meddelade dom i mål nr C-575/17, Sofina m fl. Det målet ger möjlighet för bolag med underskott att inte vara föremål för källskatt på mottagen utdelning.

Sofina-målet – källskatt på utdelning till underskottsbolag

I Sofina-målet fastställer EU-domstolen, i dom den 22 november 2018, att det utgör ett hinder mot kapitalets fria rörlighet i artikel 63 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt (FEUF) att ta ut källskatt på bruttoutdelning till ett utländskt bolag med underskott, medan inkomstbeskattningen av sådan utdelning till ett inhemskt bolag endast sker om det bolaget har uppvisat ett överskott under det räkenskapsår då den erhållits.

EU-domstolen menar att ett inhemskt bolag med underskott får en likviditetsfördel eftersom beskattningen av utdelningen överförs till ett senare räkenskapsår. Dessutom är beskattningen oviss eftersom den inte sker alls om bolaget upphör med sin verksamhet före det att det uppvisar ett överskott. Att samma möjlighet till likviditetsfördel eller undantag från beskattning inte föreligger för ett utländskt bolag, för vilken källskatten är omedelbar och definitiv, utgör en restriktion för kapitalets fria rörlighet som inte kan rättfärdigas enligt EU-domstolen.

Kupongskatteöversynens förslag – vad kan det komma att innehålla?

Eftersom Sverige har regler som liknar de franska som var föremål för prövning i Sofina-målet, är det möjligt att en ny regel inkluderas i kupongskatteöversynens förslag avseende undantag eller uppskov från svensk källskatt på utdelning till utländska bolag med underskott.

I övrigt har vi fått indikationer på att översynen kan komma att föreslå införandet av en ny lag om källskatt på utdelning som ersätter kupongskattelagen. Bland annat kan förslaget komma att innehålla följande:

• Huvudregeln om skattskyldighet för källskatt ändras till ”…den som inte är obegränsat skattskyldig och som har rätt till utdelningen vid utdelningstillfället”. Hänvisning till ”utländsk juridisk person” och ”utdelningsberättigad” tas bort. 
• EU-domstolens praxis kodifieras genom införandet av:

(i) undantag från källskatt för utländska motsvarigheter till svensk stiftelse, ideell förening, registrerat trossamfund eller annan juridisk person som är undantagna från skatt på utdelning enligt vissa paragrafer i 7 kap. inkomstskattelagen; samt

(ii) möjlighet att yrka avdrag för direkt relaterade kostnader i beräkningen av källskatten.

• Undantaget från källskatt för investeringsfonder blir inte tillämpligt på en utländsk fond som är ”juridisk person”, oavsett om den är en s.k UCITS eller non-UCITS (detta kan eventuellt strida mot EU-rätten och borde även vara beroende av utfallet i en pågående process).
• Skattskyldighet införs för obegränsat skattskyldig som lånat aktier av begränsat skattskyldig eller förvärvat rätten till utdelning av sådan skattskyldig.
• Bulvanregeln slopas och istället föreslås en regel som har likheter med skatteflyktsregeln i moder/dotterbolagsdirektivet.
• Ett helt nytt förfarande för källskatt, som liknar det för SINK, införs i skatteförfarandelagen.

Det återstår naturligtvis att se vad Kupongskatteöversynen föreslår i mars 2019, hur ärendet därefter bereds vidare av kommande regering och vad remissinstanserna har för synpunkter.

För svenska bolag med underskott som mottagit utdelning som varit föremål för utländsk källskatt, och som inte kunnat yrka avräkning, kan det vara läge att se över möjligheten till återbäring av den utländska källskatten med hänvisning till Sofina-målet.

Om ni vill diskutera detta eller har frågor är ni välkomna att höra av er.

Caroline Väljemark
caroline.valjemark@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.