Vi har i tidigare TaxNews skrivit om Skatteverkets förslag om utvidgad beskattning av tillfälligt arbete i Sverige och utökade administrativa skyldigheter för utländska arbetsgivare. Den 17 maj skrev vi ett TaxNews om att Finansdepartementet överlämnat sin lagrådsremiss (PDF 1 MB) till Lagrådet. Vi konstaterar att lagrådsremissen till största del överensstämmer med Skatteverkets promemoria.

Förslaget innebär att:

• Synsättet ekonomisk arbetsgivare ska tillämpas i skattesammanhang
• 183-dagarsregeln kompletteras med ett undantag vid uthyrning av arbetskraft 
• Utländska bolag utan fast driftställe i Sverige ska i vissa fall göra skatteavdrag på lön till anställda som utför arbete i Sverige
• Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige ska lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldigheten 
• Den som anlitar ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige ska i vissa fall göra skatteavdrag från ersättning för arbete

Däremot går regeringen för närvarande inte vidare med Skatteverkets förslag om anmälningsskyldighet för den individ som arbetar i Sverige mer än fem dagar. Detta hindrar dock inte att individen fortfarande kan bli skattskyldig i Sverige från första arbetsdag.
 

Ekonomisk arbetsgivare vs. formell arbetsgivare

Att Sverige idag tillämpar begreppet formell arbetsgivare innebär att arbetsinkomst som är hänförlig till arbete utfört i Sverige för ett svenskt bolag kan undantas enligt den s k 183-dagarsregeln. En förutsättning är att den anställde fortfarande har kvar sin anställning hos arbetsgivaren i sitt utsändningsland och denne betalar lönen.

Begreppet ekonomisk arbetsgivare innebär att det istället är den som får nyttan av den anställdes arbete som ska anses vara arbetsgivare. Detta är det dominerande synsättet i många andra länder. En övergång till detta synsätt innebär att fler individer blir skattskyldiga i Sverige.

Uthyrning av arbetskraft

Enligt förslaget ska den s k 183-dagarsregeln inte tillämpas vid uthyrning av arbetskraft. En sådan förändring skulle innebära att individen beskattas från första dagen i uthyrningsfall. Med uthyrning av arbetskraft avses, något förenklat, att en person ställs till förfogande för att utföra arbete i en uppdragsgivares verksamhet och då arbetet utförs som en integrerad del i dennes verksamhet. Begreppet är alltså vidare än uttrycklig uthyrning, såsom vid bemanningsavtal.

I lagrådsremissen ger regeringen flera exempel på vad man anser vara uthyrning och inte. Byggpersonal från utländskt bemanningsföretag, som hyrs in av svenskt byggföretag för att arbeta med renoveringar på en fabrik hos ett svenskt tillverkningsföretag, anses arbeta som en integrerad del av byggföretagets (men inte tillverkningsföretagets) verksamhet och har därför sin ekonomiska arbetsgivare i Sverige. En person från utländskt moderbolag, som tillfälligt arbetar hos ett svenskt dotterbolag för att säkerställa att dotterbolaget följer koncernens marknadsföringsstrategi, anses inte ha det svenska bolaget som ekonomisk arbetsgivare.

Skatteavdrag, månatlig rapportering och skyldighet att lämna uppgifter

Utländska bolag som betalar ut lön föreslås få en skyldighet att göra skatteavdrag i den mån lönen avser arbete i Sverige. Det innebär en skyldighet för det utländska bolaget att registrera sig som arbetsgivare i Sverige och att månatligen lämna arbetsgivardeklaration. Också visst begränsat arbete som utförs utomlands kan komma att ingå och jämställas med arbete i Sverige.

Utländska företag som bedriver viss verksamhet i Sverige föreslås också behöva lämna särskilda uppgifter för bedömning av skattskyldigheten. Detta gäller såväl företag som utländsk fysisk person godkänd för svensk F-skatt.

Skatteavdrag från ersättning för arbete

Den som anlitar en uppdragstagare som inte är godkänd för F-skatt är skyldig att göra skatteavdrag med 30 % på utbetald ersättning för arbete. Idag finns dock ett undantag för ersättning som betalas ut till utländsk uppdragstagare utan fast driftställe i Sverige. Förslaget innebär att det undantaget upphör så att den som anlitar ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete om det utländska företaget inte är godkänt för svensk F-skatt.

Övrigt

Förslaget innehåller också en bestämmelse om skyldighet att alltid göra skatteavdrag på utbetalt arvode och liknande ersättning som någon får i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller liknande organ i svenskt bolag.

Ikraftträdande och nästa steg

Bestämmelserna föreslås enligt lagrådsremissen att träda i kraft den 1 januari 2019.

Nu närmast inväntar vi Lagrådets yttrande och nästa steg i processen är överlämnande av proposition till riksdagen. Propositionen avses enligt propositionsförteckningen att överlämnas i juni 2018. Vi bevakar givetvis detta mycket noga.

KPMG:s kommentar

Regeringen väljer att till största del följa den ursprungliga promemorian, men avstår alltså från att införa anmälningsskyldighet för fysiska personer när arbetet i Sverige påbörjas. Detta innebär att en del av den befarade ökade arbetsbördan, särskilt för bolag med frekventa och många affärsresenärer, uteblir. Däremot är eventuell skattskyldighet för denna kategori oförändrad jämfört med promemorian; det avgörande är om individen anses utföra sitt arbete för en ekonomisk arbetsgivare i Sverige eller inte. Lagrådsremissen innehåller inga förslag om tröskel för minsta antal arbetsdagar innan skattskyldigheten inträder. Detta innebär att många fysiska personer som arbetar i Sverige i praktiken behöver registreras direkt i Sverige för att erhålla ett s k samordningsnummer.
 

De föreslagna ändringarna är fortfarande omfattande och kommer få stor inverkan på utländska arbetsgivare, både avseende administration, resurser och kostnader.

Välkommen att höra av dig om du har frågor kring vilka konsekvenser förslaget kan få för din verksamhet.

Read the article in English.

Kontakt

Petter Frodeberg
+ 46 723 96 82
petter.frodeberg@kpmg.se

Louise Hemmestad
+46 8 723 61 09
louise.hemmestad@kpmg.se
 

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.