I likhet med ett sjuttiotal andra länder, skrev Sverige under den multilaterala konventionen (MLI) i juni 2017. Syftet med MLI är att genomföra ändringar i existerande skatteavtal, utan tidskrävande omförhandling av respektive enskilt skatteavtal och härigenom införa de BEPS relaterade åtgärder som kräver ändring i skatteavtal. Genom undertecknande av MLI medger länderna ändringar i artiklar hänförliga till hybrid mismatch arrangements, treaty abuse, fasta driftställen och ömsesidig överenskommelse. Vid undertecknandet valde Sverige att reservera sig mot flera av de föreslagna ändringarna i MLI. För de artiklar som Sverige valt att tillämpa har företrädesvis minimistandarden valts.
 

MLI träder i kraft tre månader efter att fem länder har deponerat ratifikationsinstrument hos OECD. Genom Sloveniens ratificering den 22 mars, har OECD annonserat att MLI kommer att träda i kraft per den 1 juli 2018.
 

För att MLI ska träda i kraft i Sverige måste den först godkännas av riksdagen, och med anledning av detta överlämnade regeringen en proposition den 15 mars. Förutsatt att riksdagen godkänner propositionen, kan Sverige inlämna ratifikationsinstrumentet till OECD varpå MLI blir folkrättsligt bindande i Sverige. Men för att Skatteverket och domstolarna ska tillämpa MLI måste den först införlivas i svensk rätt, vilket kan vara en tidskrävande process som kräver lagändring för respektive skatteavtal.
 

I propositionen görs ingen förändring av regeringens bedömning jämfört med undertecknandet av MLI. Regeringen motiverar dock sitt ställningstagande att reservera sig mot flertalet av artiklarna. Av de 80 tal skatteavtal som Sverige ingått är det drygt 60 som omfattas av MLI, varav det äldsta är från 1959 och det senaste från 2016. Som följd därav förekommer stora skillnader i struktur och terminologi mellan skatteavtalen. Vidare finns det i vissa skatteavtal skräddarsydda lösningar med syfte att uppnå ett visst resultat. Eftersom MLI får samma genomslag på samtliga befintliga skatteavtal möjliggörs inte undantag för specifika lösningar. Men det främsta skälet för regeringens reservationer synes vara att MLI inte möjliggör fler förbehåll efter det att ratificering skett. Däremot är det möjligt att i ett senare skede dra tillbaka förbehåll helt eller delvis och därigenom utöka ett lands åtagande.

Uppdatering 2018-05-16
Riksdagen har idag fattat beslut i enlighet med regeringens förslag. 
 

Välkommen att kontakta oss om du har några frågor om implementeringen av MLI.

Åsa Edesten
+46 72 394 64 64
asa.edesten@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.