I juni 2026 publicerade KPMG ett TaxNews om regeringens lagrådsremiss ”Stadigvarande vistelse – en definition”, där det föreslogs att begreppet skulle regleras i Inkomstskattelagen. Regeringen har nu överlämnat proposition 2025/26:306 till riksdagen, vilken i allt väsentligt överensstämmer med det förslag som tidigare presenterades i lagrådsremissen. Förslaget innebär att begreppet stadigvarande vistelse får en lagstadgad och huvudsakligen kvantitativ definition i inkomstskattelagen.
Begreppet stadigvarande vistelse är en av de grunder som kan medföra obegränsad skattskyldighet i Sverige. En person som anses stadigvarande vistas här kan därför bli skattskyldig i Sverige för både svenska och utländska inkomster, med de begränsningar som kan följa av tillämpliga skatteavtal.
I dag saknas en uttrycklig definition av begreppet i inkomstskattelagen. Bedömningen har därför i stor utsträckning baserats på rättspraxis, vilket i vissa situationer har gjort det svårt att förutse när en vistelse i Sverige leder till obegränsad skattskyldighet.
Med den nu framlagda propositionen vill regeringen skapa större tydlighet genom att införa en lagreglerad definition baserad på antalet vistelsedagar i Sverige.
I propositionen föreslås att begreppet definieras utifrån antalet vistelsedagar per kalenderår. Enligt huvudregeln ska stadigvarande vistelse anses föreligga om vistelsen överstiger 160 dagar under ett kalenderår. En kompletterande regel innebär att stadigvarande vistelse även anses föreligga vid fler än 120 dagar, under förutsättning att vistelsen även översteg 120 dagar det föregående året.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
