Lagrådsremiss om nytt skatteincitament för forskning och utveckling

Regeringen har överlämnat lagrådsremissen Ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling till Lagrådet. Remissen innehåller ett förslag om ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling i form av ett så kallat superavdrag.

I juni 2023 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utvärdera bland annat reglerna om nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU avdraget). Utredningen lämnade i januari 2025 ett delbetänkande Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2025:3), se TaxNews, nr 3, 2025 och i januari 2026 sitt slutbetänkande Skatteincitament för forskning och utveckling – Ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal (SOU 2026:1), se TaxNews nr 2, 2026.

I slutbetänkandet föreslogs två alternativa förslag på ett nytt skatteincitament inom ramen för inkomstbeskattningen:

• ett förhöjt kostnadsavdrag, och
• en s.k. återbetalningsbar skattereduktion.

Efter remissbehandling har regeringen nu beslutat om en lagrådsremiss och föreslår att det införs ett förhöjt kostnadsavdrag i inkomstslaget näringsverksamhet, ett så kallat superavdrag. 

Regeringen föreslår ett nytt skatteincitament i form av ett förhöjt kostnadsavdrag som uppgår till 200 procent av vissa lönekostnader för personal som arbetar med forskning och utveckling i den mening som avses i lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Superavdraget ska göras utöver avdrag för de lönekostnader m.m. som görs enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen.

Noterbart är att regeringen tidigare beslutat om en lagrådsremiss om en bredare definition av forskning och utveckling. Avsikten är att denna bredare definition (se TaxNews, nr 23, 2026) ska få genomslag även för superavdraget. 

Det föreslås ett ytterligare villkor för superavdraget genom att arbetet i fråga behöver ha utförts i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Det förhöjda kostnadsavdraget ska baseras på lönekostnader för egen personal som arbetar med forskning eller utveckling. De lönekostnader som ska ligga till grund för avdraget är löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete, det vill säga sådana ersättningar som utgör underlag för arbetsgivaravgifter enligt huvudregeln i 2 kap. 10 § socialavgiftslagen. 

Superavdraget gäller endast för utgifter för anställda och inte ersättning för köpta tjänster, även om de innefattar FoU-arbete. I dessa fall bör det företag som utfört tjänsten kunna göra superavdraget om villkoren i övrigt är uppfyllda.

Det förhöjda kostnadsavdraget görs som en skattemässig justering i bolagets inkomstdeklaration och ska göras samma beskattningsår som den underliggande utgiften dras av eller läggs till anskaffningsvärdet för en tillgång.

Regeringen anser att avdraget bör vara frivilligt då det dels är ett skattemässigt avdrag utan koppling till bolagets redovisning, dels att det inte alltid kommer att stå helt klart för det enskilda företaget om villkoren för avdraget är uppfyllda. Ett felaktigt avdragsyrkande kan bland annat leda till skattetillägg. Det kan också vara så att vissa företag av olika anledningar anser att fördelen med ett förhöjt kostnadsavdrag motverkas av andra regler till exempel reglerna om tilläggsskatt och om avräkning av utländsk skatt. Superavdraget kan också medföra ett minskat utrymme för såväl ränteavdrag som avsättning till periodiseringsfond.

Det är positivt att regeringen nu går vidare med ett konkret förslag som syftar till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka företagens incitament att bedriva mer FoU samt att attrahera FoU investeringar till Sverige.

För att superavdraget ska bli effektivt och uppnå regeringens syfte krävs att den föreslagna definitionsändringen i lagrådsremissen Skatteincitament för forskning och utveckling också beslutas.

Superavdraget gynnar framför allt lönsamma företag som kommer att redovisa ett lägre skattemässigt resultat och få mindre bolagsskatt som ska betalas. Superavdraget har således en likviditetsstärkande effekt som, för de lönsamma företagen, i princip får omedelbar effekt.

Nystartade företag och företag som redovisar ett underskott får i stället en ökning av det skattemässiga underskottet, som kan nyttjas först den dag företaget vänder till lönsamhet. Det sker således en tidsförskjutning i likviditetsförstärkningen. Reglerna om avdragsbegränsning för underskott efter vissa ägarförändringar kan också påverka effekten av superavdraget. 

En annan effekt av superavdraget är att en minskad bolagsskatt kan påverka företagens möjlighet att få avräkning för utländsk skatt.

Slutligen kan nämnas att företag som omfattas av tilläggsskattelagen kan påverkas negativt av superavdraget. Genom de ändringar i tilläggsskattelagen som nu är föreslagna ska s.k. kvalificerade skatteincitament inte leda till uttag av tilläggsskatt. Regeringen bedömer att superavdraget är ett kvalificerat skatteincitament. Tekniskt är reglerna i tilläggskattelagen utformade på så sätt att den justerade skattekostnaden ska öka med det lägsta av skatteeffekten av superavdraget och ett takbelopp. Takbeloppet kan beräknas på skilda sätt med lönekostnader eller värdet på vissa materiella anläggningstillgångar som grund. Företag med höga utgifter för forskning och utveckling men relativt sett låga övriga lönekostnader eller begränsat innehav av vissa materiella anläggningstillgångar kan komma att behöva betala tilläggsskatt. 

Superavdraget är frivilligt och vissa företag kan därför behöva ta ställning till om och i vilken omfattning superavdraget ska göras för att inte påverkas negativt ur andra skattemässiga perspektiv.

Nästa steg är att lagrådsremissen ska behandlas av Lagrådet. Eftersom propositionen inte hinner läggas fram före riksdagsvalet i september blir det den regering som tillträder efter valet som får ta ställning till förslaget. Utfallet av riksdagsvalet, det ekonomiska läget och andra omständigheter kan därför påverka om och när superavdraget införs.

Välkommen att kontakta oss för att diskutera vidare hur superavdraget kan komma att påverka det enskilda företaget. 

Läs mer
Lagrådsremiss: Ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling (pdf 746 kB)

The article in English