Är ditt företag redo för CSRD?

Nu är det dags för svenska bolag att implementera CSRD. Det innebär att CSRD nu har införlivats i svensk lag. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024 och då ska börsnoterade företag med fler än 500 anställda tillämpa de nya bestämmelserna det räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare. 

I takt med att hållbarhetsfrågor får allt större betydelse på den globala arenan ökar också kraven på företag att redovisa sin påverkan på miljö och samhälle. EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, innebär att företag redovisar sitt sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Detta kan inkludera information om företagets miljöpåverkan, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, etik och korruptionsbekämpning. Syftet med CSRD är att öka transparensen och öppenheten kring företagens hållbarhetsarbete. Det i sin tur ska bidra till att främja en hållbar utveckling och minska negativ påverkan på miljö och samhälle.

Att lyckas med CSRD-rapporteringen handlar om mycket mer än att bara uppfylla lagstadgade krav; det är också en möjlighet att integrera hållbarhet i företagets strategi och stärka förtroendet hos intressenterna. Processen med att ta fram en hållbarhetsrapportering är både omfattande och krävande. För att lyckas med sitt CSRD-arbete bör organisationen fokusera på fem nyckelområden: 

1. Säkerställ att olika avdelningar samarbetar effektivt för att samla in relevant information.
2. Involvera externa parter som revisorer, konsulter och leverantörer för att få en bredare bild av hållbarhetsarbetet.
3. Se till att det finns tillräckligt med resurser; tid, personal och budget för att hantera arbetet.
4. CSRD bör inte ses som en separat aktivitet. På sikt är det avgörande för framgång att integrera hållbarhetsmål i företagets övergripande strategi.
5. Definiera tydliga hållbarhetsmål för att regelbundet kunna rapportera relevanta KPI:er.

Som ytterligare hjälp i arbetet finns EU:s taxonomi som definierar vad som anses vara en miljömässigt hållbar ekonomisk aktivitet. EU:s taxonomi är ett klassificeringssystem som syftar till att hjälpa investerare att identifiera hållbara investeringar. Den är en del av EU:s plan för att uppnå klimatneutralitet till 2050 och för att främja en hållbar ekonomi. Praktiskt sett hjälper taxonomin företagen att bevisa sina påståenden om hållbarhet. 

För att en ekonomisk aktivitet ska anses vara hållbar enligt taxonomin måste den uppfylla vissa tekniska kriterier som fastställts av EU-kommissionen. Dessa kriterier är baserade på vetenskapliga bevis och tar hänsyn till miljöprestanda, sociala faktorer och god företagsstyrning. Genom att sammankoppla taxonomi med CSRD-arbetet kan man skapa en mer enhetlig och standardiserad ram för sin hållbarhetsrapportering. Detta gör i sin tur att det blir enklare för företag att rapportera sitt hållbarhetsarbete och för investerare att bedöma företagens hållbarhetsprestation. 

Hållbarhetsrapporten ska inkluderas i förvaltningsberättelsen och rapporteras digitalt. För att rapportera i enlighet med CSRD behöver organisationen följa de krav som ställs av European Sustainability Reporting Standards, eller ESRS. Ansvariga för att ta fram ESRS är European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG. En rad förslag på generella standarder har redan lagts fram inom områden som berör klimat, miljö, samhälle, företagsstyrning med mera. Ytterligare branschspecifika standarder kommer att publiceras löpande. 

Här kan du läsa mer om ESRS.

Centralt inom CSRD är begreppet dubbel väsentlighetsanalys (double materiality). Det handlar om att rapportera både hur hållbarhetsfrågor påverkar företagens egen prestation och position och hur man själv påverkar miljön och samhället. Med hjälp av riktlinjer från EFRAG kan en gap-analys utföras för att få insyn i hur förberedd verksamheten är samt vad som behöver göras. Här hittar du riktlinjerna.  Väsentlighetsanalysen behöver även valideras med styrelsen, dock finns det idag inget krav på sign-off från denna.

En framgångsfaktor i arbetet är att tidigt engagera organisationens revisionspartner i processen för att få en känsla av om man är på rätt spår med sin hållbarhetsrapport. Har vi tillräcklig information? Se till att alla system som implementeras går att ändra, då vi ännu inte vet hur förändringar kommer att påverka framåt. Vidare är det viktigt att alla beslut dokumenteras. Man bör kunna svara på varför något är väsentligt, varför man har tagit med det i rapporten eller ej.

Att lyckas med rapporteringen enligt CSRD innebär en omfattande anpassning för många företag men det är också en chans att integrera hållbarhet djupare i verksamheten och skapa långsiktigt värde. CSRD är en viktig milstolpe i resan mot en hållbar framtid och de företag som bäst kan anpassa sig till dessa förändringar kommer att vara de som leder vägen i denna nya tid.

Här kan du läsa om hur KPMG kan hjälpa dig med ditt CSRD-arbete.