Nya EU-regler om due diligence inom värdekedjor

Kommande EU-regler innebär ett markant ökat ansvar för företag att granska sina värde- och leverantörskedjor (eng: due diligence). De nya reglerna medför skyldigheter för företag som verkar inom EU:s inre marknad, men tar också sikte på företagens påverkan utanför EU. Kraftiga sanktionsavgifter kan komma att drabba de företag som inte efterlever regelverken. 

Ett nytt direktiv med krav på företag att granska sina produktions- och leverantörskedjor (eng: Corporate Sustainability Due Diligence Directive; ”CSDD-direktivet”) som ska röstas om i EU-parlamentet i maj 2023 förväntas implementeras i svensk lag mellan 2024 och 2026. Direktivet träffar framför allt större företag baserade inom EU, dvs. med en viss omsättning globalt och ett visst antal anställda. Även företag baserade i länder utanför EU ska omfattas, förutsatt att en viss del av deras omsättning kan härledas till EU:s inre marknad. De nya reglerna är mycket långtgående och innebär inte bara att den egna verksamheten ska granskas, utan även verksamheten hos dotterbolag samt i så kallade ”etablerade affärsrelationer”. En sådan relation kan t.ex. vara ett varaktigt avtal med en leverantör eller en underleverantör.

Syftet med reglerna är att identifiera, hantera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter så som de uttrycks i internationella konventioner, bl.a. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och i OECD:s riktlinjer, och som räknas upp i bilaga till direktivet. Men även negativ påverkan på miljö och korruption ska granskas. Upptäcks negativa effekter på mänskliga rättigheter eller miljö kommer sedan företag ha krav på sig att vidta åtgärder för att neutralisera och minimera negativa effekter genom att exempelvis betala skadestånd till de som drabbats, utarbeta och genomföra plan för korrigerande åtgärder, samt göra nödvändiga investeringar i t.ex. infrastruktur.

Det förslag som nu ligger på bordet medför även ett ansvar för medlemmar i företagsledningar att tillse att vederbörlig due diligence implementeras i företagsstrategin och att konsekvenser för mänskliga rättigheter, klimatförändringar samt miljö beaktas i beslutsfattande.

Företag som inte efterlever kraven i direktivet riskerar att åläggas sanktionsavgift. Dessutom kan enligt direktivförslaget skadeståndsanspråk riktas mot företag som inte förebyggt eller åtgärdat negativa effekter. Det framgår inte av direktivet vilka personer som har möjlighet att väcka talan. Denna otydlighet påverkar förutsägbarheten och riskerar att ge upphov till osäkerhet i rättstillämpningen

Utöver CSDD-direktivet är fler regerverk att vänta med ytterligare krav på företags hantering av sina värdekedjor. Ett av dessa regelverk är ny EU-förordning som syftar till att minska konsumtionen av produkter som kan hänföras till skövling av skog (eng: Regulation on deforestation-free products). Reglerna förpliktigar företag som importerar eller exporterar vissa råvaror som räknas upp i förordningen (s.k. ”verksamhetsutövare”), däribland soja, kaffe, kakao och trä, eller produkter producerade av dessa råvaror, att utföra strikt due diligence i sina värdekedjor. Verksamhetsutövare ska kunna visa att sådana råvaror och produkter inte bidragit till skövling av skog samt även kunna visa precis geografisk information om marken där råvarorna odlas. Listan över vilka råvaror och produkter som omfattas av förbudet kommer att uppdateras löpande beroende på hur skövlingen av skog breder ut sig under tid. Små eller medelstora företag som handlar med sådana råvaror och produkter som räknas upp ovan (s.k. ”handlare”) har enligt reglerna en skyldighet att bevara information om de verksamhetsutövare som tillhandahållit råvarorna och produkterna. 

Företag, både verksamhetsutövare och handlare, som inte efterlever dessa krav på due diligence riskerar sanktionsavgifter som kan utgöra upp till 4% av företagets omsättning. De riskerar även att råvaror och produkter som importerats, samt inkomster från dessa, konfiskeras om de bidragit till skövling. Härutöver kan företag som inte efterlever reglerna även komma att uteslutas från upphandlingsprocesser. 

EU-parlamentet och Europeiska rådet nådde överenskommelse om förslaget i december 2022. EU-parlamentet röstade igenom förslaget den 19 april 2023 och de nya reglerna ska nu röstas om i rådet innan de kan träda i kraft. De företag som kommer omfattas av reglerna har 18 månader på sig att implementera kraven efter ikraftträdande. 

Bland de regler som väntas märks även omfattande krav på hantering av kritiska råmaterial (eng: Critical Raw Material Act) samt ett instrument som avser tvångsarbete (eng: Forced labor instrument). De nya reglerna gällande kritiska råmaterial innebär ytterligare krav på vissa större företag att granska sina leverantörskedjor och utföra stresstester av värdekedjorna. Reglerna avseende tvångsarbete ska förhindra att produkter producerade genom tvångsarbete släpps ut på EU:s inre marknad. Reglerna om tvångsarbete innebär att medlemsstaterna bland annat kan påföra krav på företag att utföra due diligence och att myndigheter kan kräva in information från företag för att granska deras värdekedjor. Enligt båda regelverken är medlemsstaterna ansvariga för att införa rättsliga påföljder vid bristande efterlevnad. Ingen prognos för när reglerna ska röstas igenom finns ännu.

De nya reglerna ställer omfattande och långtgående krav på företags tillsyn av sina leverantörs- och värdekedjor, samt krav på uppdaterad information hos företag om ursprunget hos sina produkter. Dessa krav kan ge upphov till en rad olika svårigheter gällande tillämpningen av de nya reglerna och betydande kostnader för att efterleva regelverken. De nya reglerna kan även medföra att anspråk riktas mot företag med långa domstolsprocesser till följd. I förslaget till CSDD-direktivet framgår ingen begränsning avseende vem som kommer har möjlighet att rikta skadeståndsanspråk, därmed är det inte tydligt hur långtgående CSDD-direktivet kommer vara i detta hänseende. Det förtjänar också att understrykas att CSDD-direktivet, hänvisar till regler och riktlinjer från bl.a. FN respektive OECD, samt rättighetsinstrument som inte är juridiskt bindande för företag. Detta innebär att företag åläggs att efterleva mellanstatliga rättighetsinstrument om mänskliga rättigheter som annars inte anses juridiskt bindande. De nya reglerna medför således betydande, och kontroversiella, krav att ta hänsyn till och kommer ålägga företagen ett stort ansvar. Företag bör vara beredda på att en stor omställning och ett omfattande arbete väntar för att ta hänsyn till de nya kraven.

KPMG besitter omfattande kompetens avseende hanteringen av existerande och kommande EU-regler. Vi är vana vid att bistå företag med allt ifrån tolkning av regelverken till stöd med att utforma interna riktlinjer för företag som vill försäkra sig om att de efterleva de nya kraven.

Välkommen att kontakta oss!

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.