EU inför industriplan för den gröna given

EU introducerade under våren en ny ”industriplan för den gröna given” (eng: Green deal) som är tänkt att snabba på omställningen till klimatneutralitet inom EU och främja konkurrenskraften i ”nettonollindustrin”, dvs. industri i EU som minskar eller neutraliserar utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Syftet med planen är att skapa bättre förutsättningar för att bygga upp kapaciteten i EU att tillverka teknik och produkter som behövs för att nå EU:s klimatmål. Planen kommer ställa krav på företag genom nya regelverk, men även innebära möjligheter. Exempelvis ska EU:s intention att snabba på investeringar i ren teknik göra det enklare för medlemsländer att bevilja företag ekonomiskt stöd. 

EU:s industriplan för den gröna given kommer att medföra nya och omfattande regler att ta hänsyn till.

Ett nytt regelverk gällande nettonollindustrin (eng: Net-Zero Industry Act) har presenterats som är ämnat att främja konkurrenskraften inom nettonollindustrin, dvs. industri i EU som minskar eller neutraliserar utsläppen av växthusgaser i atmosfären, och omställningen till klimatneutralitet inom EU. Målsättningen med förslaget är att 40% av unionens behov av grön teknik ska tillverkas inom EU:s gränser innan 2030. De nya reglerna medför bl.a. att företag ges fler möjligheter att söka statligt stöd för projekt och investeringar som ska göras inom nettonollindustrin. Detta ska ske genom att företag får ansöka om att få projekt erkända som nationella nettonollprojekt, vilket innebär tillverkningsprojekt för framställning av teknik som bidrar till nettonoll. Förslaget ställer krav på medlemsstaterna att prioritera sådana projekt på nationell nivå, bl.a. genom att tillhandahålla och samordna stöd vid behov av finansiering. 

Ett annat kommande regelverk som väntas få stor betydelse är lagstiftningen om kritiska råmaterial (eng: Critical Raw Materials Act). Dessa regler innebär att vissa större företag kommer att behöva granska sina leverantörskedjor och utföra stresstester av sina värdekedjor. Bristande efterlevnad av reglerna kan komma att innebära rättsliga konsekvenser. Det är upp till medlemsstaterna att på nationell nivå införa lämpliga påföljder. 

Utöver de nya regler som kort presenterats ovan innehåller EU:s industriplan för den gröna given även ett förslag till reform av EU:s elmarknad. Förslaget är en konsekvens av den kris inom elförsörjningen i EU som slagit hårt mot många företag under år 2022-2023. Bland de åtgärder som föreslås ingår ett ramverk för att skapa en mer förutsägbar och stabil marknad på sikt med bl.a. krav på statliga investeringar i koldioxidsnål elproduktion.

En viktig del av EU:s industriplan för den gröna given är att snabba på investeringar och finansiering av produktion av ren teknik. Detta innebär möjligheter för företag som vill satsa på ren teknik att framöver kunna söka stöd för investeringar. De nya reglerna ska medföra ändringar av den tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd samt den allmänna så kallade gruppundantagsförordningen, vilket är ett redan existerande regelverk som innehåller regler om vilka villkor som gäller för statligt stöd till b.la. regional utveckling, forskning, utveckling och innovation samt infrastruktur. De nya reglerna ska också underlätta användningen av befintliga EU-medel för att finansiera innovation, tillverkning och användning av ren teknik samt se till möjligheterna att skapa en s.k. suveränitetsfond som ska hjälpa medlemsstaterna att finansiera investeringar.

Utöver vad som redan nämnts bör det även lyftas fram att EU:s industriplan för den gröna given även fokuserar på kompetensutveckling, för vilket statlig finansiering ska göras möjlig. I fokus ligger vikten av att utbilda arbetstagare för att det ska finnas relevant kompetens vid satsning på ren teknik samt främjande av den gröna omställningen. Härtill fokuseras det på det globala samarbetet där fokus är på anpassningen av handeln till den gröna omställningen. Denna anpassning ska bygga på åtaganden med partnerländer i frihandelsavtal och genom Världshandelsorganisationen. 

Den nya industriplanen kommer att innebära utökade regler för företag att ta hänsyn till, inklusive strängare krav på kontroll av värdekedjor genom bl.a. den nya lagstiftningen om kritiska råmaterial. Samtidigt medför den nya industriplanen ökade möjligheter för företag att söka finansiering och erhålla statligt stöd vid satsning på nettonollprojekt, ren teknik och kompetensutveckling.

KPMG besitter omfattande kompetens avseende hanteringen av existerande och kommande EU-regler. Vi är vana att bistå företag med allt ifrån tolkning av regelverken till stöd med att utforma interna riktlinjer för företag som vill försäkra att de efterlever nya krav. KPMG har även stor erfarenhet med att bistå klienter i frågor som rör statliga stöd, bland annat vid ansökan av stöd och vid överklagan av avslag av sökta stöd. KPMG har således kompetens att bistå företag i alla de frågor som relaterar till statligt stöd, inklusive gällande de nya stödåtgärder som möjliggörs i och med införandet av den nya industriplanen. 

Välkommen att kontakta oss!

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.