Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att EU-direktivet om ökad transparens och förbättrade möjligheter till insyn i större koncerners skattebetalningar implementeras i svensk lagstiftning från och med den 22 juni 2023.
Lagförslaget från regeringen innebär att Europaparlamentets och rådets direktiv från den 24 november 2021 (direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer) föreslås bli svensk lag. Direktivet innebär i korthet att multinationella koncerner och företag verksamma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (“EES”) med årliga intäkter om mer än 750 miljoner euro, eller motsvarande, ska ta fram en rapport om sina inkomstskatteuppgifter och göra den offentlig.
Innebörd av direktivet
Informationen i den rapport som ska redovisas ska lämnas för varje land i EES som koncernen betalar skatt i. Uppgifter ska också lämnas om verksamhet i länder utanför EES som finns med på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner inom skatteområdet. Rapporten ska offentliggöras genom att ett företag inom koncernen lämnar in den till ansvarig registreringsmyndighet i ett land inom EES. Ansvarig för rapporteringen är i normalfallet det yttersta moderföretaget i koncernen. Det övergripande syftet med direktivet är att öka insynen i företag och transparens samt offentlig granskning av företags inkomstskatteuppgifter.
Implikationer för svenska multinationella koncerner
För svenska företag innebär förslaget att multinationella koncerner med sitt yttersta moderbolag i Sverige samt svenska företag som är skatteskyldiga i ett annat land genom fasta driftställen, med intäkter om mer än 8 miljarder kronor per år ska upprätta en inkomstskatterapport med uppgifter om den inkomst som de betalar i olika länder. Denna rapport (”inkomstskatterapport”) ska offentliggöras genom att den skickas in till Bolagsverket. För det fall en sådan rapport saknas kan Bolagsverket vitesförelägga och även utdöma vite mot enskilda personer i bolagets ledning. Dessutom ska rapporten tillgängliggöras på bolagets hemsida.
Förslaget innebär vidare att revisorn för större företag samt för företag av allmänt intresse, ska uttala sig i revisionsberättelsen om bolaget haft en skyldighet att offentliggöra en inkomstskatterapport enligt den nya lagen och i sådant fall om denna skyldighet har uppfyllts.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och tillämpas för första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024 (dvs. från och med den 1 januari 2025 för företag med kalenderår som räkenskapsår).
KPMG:s kommentar
EU direktivet och regeringens efterföljande lagförslag är ett ytterligare steg i strävan efter ökad transparens kring företags globala skatteavtryck. Initiativet är ett led i det arbete som initierades under 2013 i och med det s.k. BEPS-projektet (”Base Erosion and Profit Shifting”) i kölvattnet av finanskrisen och skatteavslöjanden i form av bl.a. ”Offshore Leaks”. Direktivet och efterföljande svenskt lagförslag kan ses som en ytterligare skärpning av Land för land-rapporteringen (“CbC”) som följde av BEPS-projektets Action 13.
De tilltagande kraven på regelefterlevnad, transparens och rapportering medför betydande administration för multinationella koncerner. En ytterligare följd är sannolikt att både allmänhetens och myndigheters granskning ökar, liksom därmed risken för både negativ publicitet och skatteutredningar. En väl strukturerad och implementerad skattepolicy samt skattestrategi kan å andra sidan innebära en möjlighet, genom att stärka koncernens allmänna anseende och utgöra en viktig del i dess arbete med frågor om socialt ansvarstagande (”ESG”).
Multinationella koncerner med moderbolaget i Sverige och med årliga intäkter om mer än 8 miljarder kronor måste nu tillförsäkra att erforderliga uppgifter finns tillgängliga och kan sammanställas i det format som inkomstskatterapporten kräver. Vidare måste uppgifterna sammanställas i ett lämpligt format för publicering på koncernens hemsida. Då uppgifterna redan sedan tidigare varit en del i CbC-rapporteringen så bedömer KPMG att den ytterligare administrationen som följer av lagförslaget bör bli begränsade.
KPMG:s globala nätverk med omfattande erfarenhet av CbC-rapportering står till ert förfogande och hjälper gärna till med såväl strukturering och implementering av en fungerande skattepolicy som med publiceringen av inkomstskatterapporten.
Välkommen att kontakta oss om du har några frågor eller vid behov av stöd med ovan.
Karolina Viberg
karolina.viberg@kpmg.se
+46 70 876 25 51
Sivert Aronsson
sivert.aronsson@kpmg.se
+46 73 566 46 79
Jacqueline Leong
jacqueline.leong@kpmg.se
+46 76 496 07 88
Läs mer
Lagrådsremiss: Ökad transparens för stora företags skattebetalningar (PDF)
Här hittar du alla TaxNews
Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.
Karolina Viberg
Partner & Head of Transfer Pricing
KPMG i Sverige
Kontakta oss
- Våra kontor kpmg.findOfficeLocations
- kpmg.emailUs
- Sociala medier @ KPMG kpmg.socialMedia