Regeringen skickar omarbetat källskatteförslag på remiss

Den 7 juni publicerade Finansdepartementet ett omarbetat utkast till lagrådsremiss för en ny lag om källskatt på utdelning, med flera ändringar av den promemoria som remitterades i april 2020, bland annat för att bemöta kritik från remissinstanserna. Förslaget innebär genomgripande förändringar för både utländska mottagare av utdelning och för svenska utdelande bolag jämfört med dagens kupongskattelag, vad gäller såväl skattskyldighet som förfarandet.
 

Sammanfattningsvis innebär förslaget bland annat följande:

• Källskatt tas ut med 30 % (liksom idag) på utdelning från svenska aktiebolag, svenska europabolag, svenska investeringsfonder, samt enligt förslaget även på utdelningar från ideella föreningar.
• Skattskyldig är den som inte är obegränsat skattskyldig i Sverige och som har rätt till utdelningen vid utdelningstillfället.
• Skatteförfarandelagen ska gälla för källskatt på utdelning.
• I syfte att upprätthålla kravet på uppgifter på individnivå, men ändå möjliggöra direktnedsättningar, föreslås ett system med s.k. godkända mellanhänder.
• Som huvudregel ska utdelande bolag, utdelande ideell förening eller godkänd mellanhand som betalar ut skattepliktig utdelning göra skatteavdrag för källskatt.
• Skatteavdraget ska redovisas i en särskild skattedeklaration senast fyra månader efter utdelningstillfället. Beslut om källskatt ska fattas för varje utdelningstillfälle för sig.
• Skatteflyktslagens tillämpningsområde föreslås utvidgas till att omfatta källskatt på utdelning.

Innan det nya förslaget om ny lag om källskatt på utdelning kan bli verklighet återstår en del beredning. Regeringen har inlett en ny remissrunda med slutdatum den 7 oktober i år. Lagändringarna som föreslås är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas från och med den 1 januari 2024.

Undantaget för näringsbetingade andelar

I utkastet till lagrådsremiss klargörs att undantaget för näringsbetingade andelar inte ska begränsas till EES, vilket föreslogs i promemorian 2020. Undantaget förslås således omfatta mottagare utanför EES även fortsättningsvis.

Ny deklarationsskyldighet

Jämfört med kupongskattelagen är en av de större förändringarna som föreslås införseln av ett nytt deklarationsförfarande. Deklarationer ska, enligt förslaget, lämnas av den som är skyldig att innehålla källskatt på utdelning, det vill säga den utdelande juridiska personen eller en mellanhand, till exempel en värdepapperscentral, som godkänts av Skatteverket. Enligt förslaget ska en sådan särskild deklaration lämnas vid varje utdelningstillfälle. Deklarationerna ska innehålla flera uppgifter om själva utdelningen, de utdelande andelarna och mottagarna av utdelningen. Den deklarationsskyldiga föreslås bland annat behöva ange i deklarationen var utdelningsmottagaren har sin skatterättsliga hemvist och hur stort skatteavdrag som har gjorts för var och en av mottagarna som är skattskyldiga enligt den nya lagen om källskatt på utdelning.

För att deklarationsskyldigheten ska uppkomma för ett bolag, en ideell förening eller godkänd mellanhand som betalar ut utdelning räcker det att någon av de utdelningsberättigade är skattskyldig enligt lagen om källskatt på utdelning. För att det ska vara möjligt att upprätta deklarationerna åläggs samtidigt skattskyldiga att lämna de uppgifter som behövs till den som ska upprätta deklarationen. I samband med detta införs en möjlighet för Skatteverket att påföra den som är skattskyldig för källskatt på utdelning skattetillägg om oriktig uppgift har lämnats till mellanhanden eller bolaget eller föreningen som lämnat utdelning.

Skattskyldighet

Som huvudregel föreslås att alla som inte är obegränsat skattskyldiga i Sverige ska omfattas av skattskyldighet för källskatt på utdelning. Detta utgör en förändring jämfört med kupongskattelagen. Den nuvarande kupongskattelagens begränsning till utländsk juridisk person innebär att kupongskatt inte kan tas ut vid utdelning till en begränsat skatteskyldig utländsk association som inte är en utländsk juridisk person, t.ex. utländska kontraktsrättsliga fonder och truster. Denna begränsning tas nu bort enligt förslaget, för att även sådana mottagare ska omfattas av källskatt.

Det är vidare ”den som har rätt till utdelningen” vid utdelningstillfället som är skattskyldig (till skillnad från kupongskattelagens ”utdelningsberättigad”, vilket definieras som ”den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del”). Nuvarande utkast skiljer sig något i tolkningen av ”den som har rätt till utdelningen” jämfört med promemorians förslag, där det föreslogs att tolkningen skulle ligga närmare innebörden av begreppet ”beneficial owner” ur en internationell kontext. I nuvarande utkast menar regeringen att den civilrättsliga rätten till utdelningen bör utgöra grunden för skattskyldigheten, även om den som civilrättsligt har rätt till utdelningen har en begränsad rådighet över mottagna medel. Däremot innebär inte detta att det är den legala ägaren som automatiskt anses vara den som har rätt till utdelningen.  

Undantag från källskatt

Undantagen från skattskyldighet är många och de flesta har en motsvarighet i kupongskattelagen. Nya undantag föreslås dock för att kodifiera rättspraxis från EU-domstolen. Exempelvis är utdelning undantagen från källskatt om den som har rätt till utdelningen är en utländsk motsvarighet till en svensk stiftelse, ideell förening, registrerat trossamfund, eller andra sådana juridiska personer som enligt inkomstskattelagen inte är skattskyldiga för utdelningsinkomster i Sverige. Detsamma gäller utländska försäkrings- och tjänstepensionsföretag som erhåller utdelningar hänförliga till försäkringar eller tjänstepensionsavtal som beskattas med svensk avkastningsskatt hos försäkringstagaren.

I samma anda, för att kodifiera EU-rättslig praxis, är det enligt förslaget möjligt för fysiska och juridiska personer att göra avdrag från den skattepliktiga utdelningen för kostnader som har ett direkt samband med erhållandet av utdelningen. (Det kan noteras att i promemorians förslag gällde detta endast för juridiska personer).

En ytterligare skillnad jämfört med kupongskattelagen och promemorian är att undantaget för utländska diplomater, utländska beskickningar med flera, föreslås tas bort.

Till skillnad från den tidigare versionen av förslaget till en ny lag om källskatt på utdelningar har dock förslaget om att göra utländska stater, kommuner och myndigheter skattebefriade slopats.

Skatteflyktslagen kan tillämpas

För att hindra missbruk föreslås skatteflyktslagens tillämpningsområde utökas till att även omfatta källskatt på utdelning. I den tidigare versionen av förslaget föreslogs att skatteflyktslagen samtidigt skulle göras om för att kunna leda till fler olika rättsliga utfall. I det omarbetade lagförslaget har man i stället nöjt sig med en mindre ändring i skatteflyktslagen som gör att den även kan tillämpas på källskatt på utdelning.

Samtidigt föreslås också att en särskild skatteflyktsbestämmelse tas med i lagen om källskatt på utdelning som tar sikte på förfaranden ”som till övervägande del syftar till att uppnå en obehörig skatteförmån”. Denna är tänkt att ersätta den så kallade bulvanregeln i kupongskattelagen. Liksom bulvanregeln innebär den nya skatteflyktsbestämmelsen att fysiska och juridiska personer som betalar inkomstskatt i Sverige (är obegränsat skattskyldiga) kan behöva betala källskatten på en utdelning i vissa fall. Den nya skatteflyktsbestämmelsen är dock tänkt att vara mer lättillämpad genom att tydligt ta sikte på kända former av missbruk. I utkastet till lagrådsremiss ges flera exempel på hur regeln kan tillämpas, till exempel vid så kallade kringgående av lagen genom aktielån, så kallad treaty shopping och förvärv av utdelning.

Att både skatteflyktslagen och den särskilda skatteflyktsbestämmelsen ska kunna tillämpas motiveras i förslaget med att skatteflyktslagen kan användas för att komma åt oförutsedda metoder för att undslippa källskatt på utdelning som inte omfattas av den särskilda skatteflyktsregeln. Skatteflyktslagen skulle också kunna aktualiseras för att även kunna beskatta den som är ”beneficial owner” av en utdelning, enligt förslaget.

Slutlig kommentar

Skillnaderna jämfört med det hårt kritiserade förslaget 2020 är inte jättestora, men till viss del har regeringen bemött kritiken, exempelvis med avseende på undantaget för näringsbetingade andelar. Man kan dock fråga sig om regeringen genom detta förslag i tillräcklig mån har lyckats modernisera källskatteregleringen i Sverige och huruvida det föreslagna förfarandet är ändamålsenligt. Någon uttrycklig möjlighet till nollskattekort, liknande det som finns i Finland, ges exempelvis inte, vilket gör den praktiska tillämpningen svårare och innebär att ansökan om återbäring fortfarande kommer att krävas i stor utsträckning för att få nedsättning enligt många av undantagen.

Samtidigt har EU påbörjat ett initiativ att införa ett gemensamt EU-omfattande system för källskatt på utdelning och räntebetalningar inom EU. Timingen för den nya lagen om källskatt i Sverige är därmed något oturlig.

Nu följer som sagt en remissrunda, som avslutas den 7 oktober 2022.

Har ni frågor, funderingar eller vill förmedla kommentarer på regeringens utkast är ni välkomna att höra av er till oss. 

Läs mer
The article in English

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.