Överenskommelse på EU-nivå om Digital Services Act

I slutet av april 2022 nåddes en politisk överenskommelse på EU-nivå om en ny lagstiftning på IT-rättens område, Digital Services Act (hädanefter ”DSA”). Det slutliga steget är nu att den formellt antas. DSA är en del av Digital Single Market, ett EU-projekt för att förena EU:s digitala marknad, öka konkurrensen på den inre marknaden och stärka konsumentskyddet.
 

I takt med att den teknologiska utvecklingen fortlöper ser landskapet för digitala tjänster helt annorlunda ut i dag än för bara något decennium sedan. Utbudet av förmedlingstjänster har ökat, gränsöverskridande e-handel med konsumenter tillhör vardagen och allt fler är närvarande på olika sociala plattformar. Samtidigt är internet en plats där olagligt innehåll och olaglig försäljning förekommer, vilket utgör ett hot mot privatpersoners rättigheter som såväl internetanvändare som konsumenter. DSA syftar till att skydda och stärka dessa rättigheter.

Klassificering av tjänsteleverantörer
Leverantörer av digitala tjänster delas in i fyra kategorier – mellanhandstjänster (t ex internetleverantörer och domännamnsombud), värdtjänster (t ex molntjänster och webbhotell), onlineplattformar (t ex appbutiker och sociala medier) och mycket stora onlineplattformar (onlineplattformar som når minst 10 procent av konsumenterna inom EU). Beroende på klassificering tillkommer olika skyldigheter. Tillhandahållare av mycket stora onlineplattformar har flest skyldigheter medan mellanhandstjänster har minst.

Större konsumenträttsligt fokus
DSA innehåller bland annat bestämmelser om spårbarhet för de näringsidkare som riktar sin verksamhet mot konsumenter. Spårbarheten innefattar t ex en skyldighet att ange kontaktuppgifter och att genom självcertifiering förbinda sig till att endast erbjuda lagliga produkter och tjänster. Näringsidkare förbjuds även bland annat att genom plattformens layout försöka förmå konsumenter till ett visst val, t ex genom att ge ett alternativ en mer framträdande plats än andra eller genom att uppmana mottagaren att ändra sitt val via popup-fönster.

Ökad transparens
Tjänsteleverantörer åläggs med krav på öppenhet och insyn. Det avser t ex att ange information om antalet tjänstemottagare och, om bolaget är eller har varit föremål för det, att ange antalet förelägganden, anmälningar eller tvister. För gransknings- och forskningsändamål finns det en rätt till viss data från mycket stora onlineplattformar i syfte att undersöka efterlevnaden och för ökad förståelse av systemrisker.

Sanktioner och tillsyn
Vid överträdelser av sina skyldigheter enligt DSA kan tjänsteleverantörer åläggas sanktioner på upp till 6 % av den globala omsättningen. Tillsyn och kontroll av efterlevnaden sker av tillsynsmyndigheter hos respektive medlemsstat (för mycket stora onlineplattformar utövas det i samarbete med EU-kommissionen).

DSA utgör en del av den pågående harmoniseringen av EU:s digitala marknad. Den kommer därmed framledes att ersätta medlemsstaternas respektive regleringar på området. I Sveriges fall bedöms DSA påverka bland annat lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.  En enhetlig reglering bör innebära ökad förutsebarhet för digitala aktörer, vilket rimligen är till fördel för efterlevnaden av DSA. 

En ökad förutsebarhet medför att kravbilden blir tydlig i bemärkelsen att ramarna för att starta och bedriva digital verksamhet inom EU blir enklare att förhålla sig till. Sådana tydliga ramar bör underlätta processen att starta och utöva verksamhet inom EU. Med krav för näringsidkare att förbinda sig till att endast erbjuda produkter och tjänster som är förenliga med lokal och unionsrättslig lagstiftning bör det föranleda en trovärdigare marknad där endast legitima näringsidkare konkurrerar med varandra. På det sättet kan DSA innebära att inte enbart privatpersoner och konsumenter gynnas av dess tillkomst, utan även näringsidkare.

För aktörer som kommer att omfattas av DSA, t ex näringsidkare inom e-handel, tillhandahållare av sociala medier och beställnings- eller bokningsplattformar samt molntjänstleverantörer, gäller det att se över sina rutiner och att framledes anpassa dem till lagstiftningen när den väl träder i kraft. Viktigt i det avseendet är att i förväg ha användarvillkor på plats som tydligt garanterar användares rätt till grundläggande rättigheter, t ex rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet och likabehandling, samt eventuella begränsningar som tillämpas vid användningen av en tjänst. Därtill rekommenderas det att fortlöpande analysera risker och att vid behov vidta förebyggande åtgärder. Det innefattar bland annat att regelbundet genomföra kontroller av de produkter som säljs på plattformen, att granska sina marknadsföringsrutiner och att se över de mekanismer som finns för att snabbt och effektivt ta bort eventuellt olagligt innehåll.

KPMG bevakar kontinuerligt IT-rättsliga frågor och uppdaterar texten löpande vid behov.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer
The article in English

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.