Regeringen går vidare med lagförslag som ska motverka handel med underskottsföretag

En ny svårtillämpad skatteflyktsregel föreslås i syfte att stävja kringgåenden av reglerna om hanteringen av tidigare års underskott vid ägarförändringar. Regeringen står dessutom fast vid att lagen ska kunna tillämpas retroaktivt. 

I en proposition föreslår regeringen att inrullade underskott i ett underskottsföretag ska gå förlorade i sin helhet vid en ägarförändring om underskottet utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen. Lagförslaget bygger på en så kallad stoppskrivelse från i somras, vilket innebär att lagen kan tillämpas retroaktivt på ägarförändringar som skett efter den 10 juni 2021.

Bakgrunden till förslaget är Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom i målet HFD 2021 ref. 33 (se vidare tidigare TaxNews om lagstiftningsprocessen).

I inkomstskattelagen (IL) finns flera regler som kan begränsa ett företags rätt att dra av underskott från tidigare år efter en ägarförändring. Dit hör bland annat den så kallade beloppsspärren, som i vissa fall innebär att hela eller delar av ett företags underskott går förlorat vid en ägarförändring om köpeskillingen är för låg i förhållande till underskotten i det sålda bolaget.

I HFD:s dom klargjordes att vare sig beloppsspärren eller skatteflyktslagen hindrar vissa förfaranden som syftar till att höja värdet på ett underskottsföretag inför en försäljning – i det konkreta fallet genom att säljaren tillsköt underskottsföretaget en fordran som indirekt kunde kvittas mot delar av köpeskillingen – och därmed kunna sätta priset så högt att beloppsspärren inte blir tillämplig. Regeringen vill genom lagförslaget hindra att motsvarande transaktioner kan utnyttjas för handel med skalbolag med underskott.

Centralt för den föreslagna regeln är begreppet ”övervägande skälet” som hämtats från skatteflyktslagen. Vid tillämpningen ska en ”allsidig” bedömning, enligt propositionen, göras utifrån omständigheterna och med särskilt beaktande av två bedömningskriterier. Dessa är specifika för den nya regeln och är baserade på omständigheterna i HFD 2021 ref. 33:

• Om förvärvet inte omfattat företag som innehar andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget före ägarförändringen
• Om förvärvet inte omfattat rörelsedrivande företag
  

Trots att det är fråga om en skatteflyktsregel väljer regeringen att lägga bevisbördan för att avdragsrätten inte fallit bort på skattebetalaren.

Ett antal remissinstanser har ifrågasatt utformningen av regeln, bland annat begreppet ”övervägande skälet”. Enligt remissinstanserna kan tillämpningen av ett sådant subjektivt begrepp leda till mindre förutsebara resultat. Regeringen har dock avfärdat kritiken i propositionen med hänvisning till skatteflyktslagens förarbeten och att bedömningen ska göras utifrån objektiva omständigheter. Vidare anser regeringen att bedömningskriterierna ökar förutsebarheten.

Beloppsspärren har varit tillämplig i många år och den slags överlåtelser som prövades i HFD har också förekommit i många år, bl a avvisade HFD en ansökan om förhandsbesked för flera år sedan där den skattskyldige vill ha samma fråga prövad. Till detta kan läggas det faktum att denna slags transaktioner sannolikt inte företagits sedan stoppskrivelsen lämnades vilket gör det anmärkningsvärt att regeringen väljer att låta denna svårtillämpade bestämmelse få retroaktiv verkan.

Till skillnad mot skatteflyktslagen kan Skatteverket som första instans tillämpa den nya skatteflyktsregeln. Det kommer därför bli extra viktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att Skatteverket inom ramen för sin utredningsskyldighet gör en både allsidig och grundlig bedömningen.

Faktum är att regeln ställer stora krav även på tillämparen eftersom det kan komma att bli svåra gränsdragningsproblem. Avsikten är att den nya skatteflyktsregeln ska träffa skalbolag som är underskottsföretag. Det är emellertid inte enbart renodlade skalbolag som riskerar att träffas utan risk finns att även rörelsedrivande företag kan hamna i blickfånget, exempelvis ett utvecklingsbolag som inte har redovisat tillgångar. Här kan det komma att krävas att bolaget, med ett relevant underlag kan visa att underskottet inte var det övervägande skälet till ägarförändringen.

Således är det i samband med överlåtelse av underskottsföretag med begränsade tillgångar alltid viktigt att säkerställa att underskottet inte gjort det övervägande skälet till överföringen. 

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.