Nuvarande ränteavdragsregler för företag trädde ikraft den 1 januari 2019 och redan när reglerna infördes aviserade regeringen att den inom två år avsåg att göra en översyn och analys av effekterna av reglerna.
Detta löfte infrias nu genom att regeringen har beslutat om att en särskild utredare (PDF) ska följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019.
Utredaren ska inrikta sig på de generella ränteavdragsreglerna varför de riktade reglerna inte omfattas av uppdraget. Något skäl till denna avgränsning anges inte uttryckligen utan regeringen anger endast att de riktade ränteavdragsreglerna smalnats av i förhållande till 2013 års regler.
I uppdraget ingår att analysera och överväga förändringarar vad gäller dels möjligheten att kunna behålla kvarstående negativa räntenetton längre tid än sex år, dels om de ska fastställas till sin storlek vid uppkomsten och dels följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen.
Det finns idag en länk mellan ränteavdrags- och koncernbidragsreglerna. Utredaren ska analysera alternativa eller ytterligare möjligheter till koncernutjämning, t ex i form av koncerngemensam beräkning av avdragsunderlaget frikopplat från koncernbidragsreglerna. I detta ligger även möjlighet att införa särskilda regler för att motverka kringgåenden.
Ett område som varit svårtillämpat är bestämmelserna om valutasäkring. Dessa regler ska utvärderas och analyseras om de ska ändras så att de blir anpassade till de redovisningsmässiga reglerna.
Enligt direktivet finns möjlighet att undanta lånekostnader för bl a infrastrukturprojekt från den generella ränteavdragsbegränsningsregeln. Detta kan vara väg- och järnvägsinvesteringar men även t ex infrastruktur inom energiområdet.
Slutligen ska utredaren analysera om syftet med den generella ränteavdragsbegränsningen uppnås, hur reglerna påverkar Sveriges konkurrenskraft samt om reglerna förebygger skatteplanering på avsett sätt och inte kan kringgås.
Utredaren har cirka två år på sig att utföra uppdraget som ska redovisas senast den 1 november 2023.
KPMG:s kommentar
Det är positivt att denna översyn görs. Under arbetets gång hinner mer vatten rinna under broarna och fler frågor väckas som förhoppningsvis kan besvaras av utredaren. Enligt vår bedömning synes utredaren ha relativt fria händer inom ramen för de områden som lyfts upp.
En viktig aspekt är koncernutjämning av räntenetton och avdragsunderlag. I Sverige är utgångspunkten att varje bolag beräknar ett negativt räntenetto och ett avdragsutrymme. Det senare kan utjämnas med koncernbidrag. I vissa länder tillämpas ett koncernperspektiv vid beräkningen av avdragsutrymmet vilket underlättar tillämpningen. För svenska företag är detta en mycket viktig fråga eftersom det svenska systemet missgynnar svenska koncerner i förhållande till koncerner i andra länder. Det finns olika lösningar på denna problematik, en är att helt frikoppla ränteavdragssystemet från koncernbidragsreglerna. Ett annat alternativ är att avskaffa kravet på förmögenhetsöverföring inom ramen för koncernbidragsreglerna. Oberoende av vilket alternativ som väljs blir det både en förbättring och förenkling som kan öka svenska företags konkurrenskraft.
En annan betydelsefull del i utredarens uppdrag är att utnyttja möjligheten inom ramen för direktivet att undanta lånekostnader för infrastrukturprojekt från avdragsbegränsningen, något som många länder redan har infört. Med tanke på utbyggnaden av den svenska infrastrukturen vad gäller eldistributionen kan detta vara en viktig faktor men även för andra sektorer är detta viktigt.
För många företag är detta synnerligen viktiga frågor som ofta påverkar dem både administrativt och ekonomiskt negativt. Därför är det positivt att regeringen nu infriar sitt löfte om en översyn av regelverket!
Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.
Läs mer
En uppföljning av de nya skattereglerna för företagssektorn, kommittédirektiv. 2021:97 (PDF 223 KB)
Här hittar du alla TaxNews
Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.
Peter Nilsson
Skatterådgivare / Jur dr. och professor i skatterätt
KPMG i Sverige
Jörgen Graner
Partner & Head of International Corporate Tax
KPMG i Sverige
Kontakta oss
- Våra kontor kpmg.findOfficeLocations
- kpmg.emailUs
- Sociala medier @ KPMG kpmg.socialMedia