Regeringen begränsar från och med idag avdragsrätten för underskott från tidigare beskattningsår i vissa fall

I en dom från den 3 juni 2021 prövade Högsta förvaltningsdomstolen en fråga om tillämpning av reglerna i 40 kap. IL om underskottsföretag och skatteflyktslagen. Enligt förutsättningarna i målet hade ett underskottsföretag genom koncerninterna transaktioner avyttrat samtliga sina tillgångar och hade därefter endast en fordran på sitt moderbolag respektive en uppskjuten skattefordran hänförlig till underskott från tidigare år.

Genom den ägarförändringen som därefter skedde gjordes en betalning bl a genom att köparen tog över betalningsansvaret för skulden till underskottsföretaget från det tidigare moderbolaget. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar för det första att det uttryckligen regleras när utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett s k skalbolag ska minskas vid tillämpning av beloppsspärren och uttalar därefter att detta förfarande inte är ovanligt och därför inte kan ha varit okänt för lagstiftaren. Lagreglernas utformning kan enligt domstolen därmed inte ha varit att begränsa skalbolagens rätt till underskottsavdrag i den aktuella situationen.

I en särskild s k stoppskrivelse igår kväll aviseras ett förslag om en särskild begränsningsregel för underskott från tidigare år. Avsikten är att det inte ska vara möjligt att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring ”om underskottet med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.” Enligt skrivelsen ska det vid bedömningen särskilt beaktas om förvärvaren genom ägarförändringen har erhållit andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget före ägarförändringen, eller erhållit något företag som bedriver rörelse.

Regeringens avsikt med förslaget är att motverka handel med underskottsföretag och att beloppsspärren kringgås eftersom man bedömer att det finns risk för ett betydande skattebortfall i en sådan situation som var aktuell i ovanstående mål.

Enligt ifrågavarande stoppskrivelse ska reglerna tillämpas från och med idag, dvs. den 11 juni 2021. En promemoria med det aviserade förslaget kommer att sändas ut på remiss inom kort.

Denna slags lagstiftningsförfarande används när det bedöms att tillämpningen av den specifika skatteregeln kan leda till ett betydande för skattebortfall för staten. Det är viktigt att ifrågavarande lagstiftningsförfarande används endast i yttersta undantagsfall. Att denna slags transaktioner förekommer är ett faktum men det presenteras inte i skrivelsen något underlag som beskriver omfattningen av dessa transaktioner utan vi utgår ifrån att detta presenteras senare för att det ska gå att bedöma om denna drastiska åtgärd varit nödvändig.

Dagens schabloniserade begränsningsregler som ska tillämpas i samband med ägarförändringar ger i många fall ett resultat som ur ekonomisk synvinkel inte är tillfredsställande. Begränsningsreglerna för underskott tar t ex inte hänsyn till om det är fråga om rörelsebetingade verksamhetsförvärv,  något som internationellt sett inte är ovanligt. Förslaget enligt skrivelsen påverka inte denna brist i systemet.

Däremot innebär en bestämmelse av det slag som nu aviseras att systemet kompliceras ytterligare genom dess ramkaraktär och vaghet. Exakt vad förslaget får för effekt och i vilken omfattning det komplicerar ett redan komplicerat system är för tidigt att säga. Enligt skrivelsen ska regeringen inom kort återkomma med en promemoria med ett konkret lagförslag som kommer att sändas ut på remiss. Vi återkommer efter det med en fylligare kommentar och analys.

Peter Nilsson
+46 76 876 95 27
peter.nilsson@kpmg.se

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.