Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Med stöd i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (tullkodexen) kan Tullverket utse någon annan än den verklige importören till gäldenär för uppkommen tullskuld i samband med bristande tullregelefterlevnad. Begreppen ”bristande efterlevnad” används av Tullverket när något gått fel vid en import av varor, av misstag eller av oaktsamhet. Det rör sig således inte om medveten handling och den bristande efterlevnaden av tullkodexen kan vara orsakad av såväl importörer, exportörer, transportörer, tullombud, som av Tullverket.

Detta har medfört att både svenska och utländska företag, främst fraktbolag som inte är varuimportörer, hamnat i kläm när Tullverket utsett dem till betalningsansvariga för både tull och importmoms. Detta då Skatteverket i dessa situationer tolkar lagstiftningen som att ingen annan än den verklige importören har rätt till avdrag för importmomsen. Momsen blir därför ”inlåst” och en ren kostnad för företagen.

Därtill så anser Tullverket att importmomsen i dessa situationer övergår till att bli en ”tullskuld” som de kan ta ut tulltillägg på. Importmomsen, tillsammans med tulltillägg på ytterligare 20 % på varuvärdet uppgår ofta till betydande summor. Det kan röra sig om miljonbelopp som medför att den drabbade aktören riskerar att försättas i konkurs.

Otaliga processer har förts i de svenska domstolarna kring just orimligheten i detta och det är ofta utländska transportörer som hamnar i kläm. I andra EU-länder tolkas detta annorlunda och den svenska tolkningen har fått många att reagera. Svenskt Näringsliv samt företrädare för en rad företagarorganisationer skrev en debattartikel, ”Skatteverkets regeltolkning är orimlig” i Svenska Dagbladet (SvD) den 13 februari 2021, i syfte att påverka lagstiftaren.

Skatteverket svarade den 16 februari på denna debattartikel i SvD ”Skatteverket: Vi ser behov av lagändring” och anger att: I fråga om avdragsrätt för importmoms ser Skatteverket därför ett behov av en lagändring som möjliggör att vi kan undvika olyckliga momsinlåsningar utan att kontrollen av varuinförsel från tredje land riskerar att mista sitt syfte.

Det är även rimligt att anta dessa olyckliga situationer kommer att öka i samband med Brexit. Det är ett faktum att många aktörer, både transportörer och varuägare är ovana vid tullhantering över tullunionsgränser och kommer oundvikligen lätt fångas upp i Tullverkens digitala kontroller.

Frågan om avdragsrätten, när någon annan än den verklige importören utsetts till gäldenär, är även uppe för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.

KPMG följer rättsutvecklingen noga och kommer att rapportera kontinuerligt kring frågan om inlåsningseffekten och eventuella lagändringar.

Ulrika Badenfelt
Head of Trade & Customs
+46 72 368 85 80
ulrika.badenfelt@kpmg.se