Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat dom (pdf) i mål avseende fråga om beviskraven som ställs vid eftertaxering. HFD konstaterar i målet att det inte finns förutsättningar för att med stöd av den s k korrigeringsregeln efterbeskatta bolaget på grund av oriktig prissättning. HFD upphäver därmed kammarrättens dom och fastställer förvaltningsrättens domslut. Se vårt tidigare TaxNews för bakgrund i målet.

HFD:s överväganden

HFD konstaterar inledningsvis att parterna är överens om att den internprissättningsdokumentation som KPMG upprättat åt bolaget kan läggas till grund för bedömningen av om bolagets prissättning varit armlängdsmässig. Några skäl att ifrågasätta valet av metod eller jämförelseobjekt har inte framkommit. De frågor som är tvistiga mellan parterna är dels vilka beskattningsår som ska beaktas vid prövningen av om bolagets prissättning är armlängdsmässig och dels vilket intervall av värden, hela eller bara ett begränsat intervall, som är relevant. HFD kommenterar vidare att det kan finnas anledning att låta ett vidare tidsperspektiv än bara det aktuella beskattningsåret ligga till grund för bedömningen av vad som är ett armlängdsmässigt pris, vilket framgår av domen i det s k Shellmålet (RÅ 1991 ref. 107).

För att Skatteverket ska kunna fatta beslut om efterbeskattning och påförande av skattetillägg krävs att den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattning. Skatteverket har bevisbördan och måste visa att det klart framgår att uppgiften är felaktig. Vid efterbeskattning finns också ett högre beviskrav än vid det ordinarie förfarandet. Det innebär att Skatteverket enligt HFD måste visa att det klart framgår att de priser som avtalats mellan bolaget och dess amerikanska dotterbolag avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare.

Skatteverket har enligt HFD inte gjort gällande att de nettomarginaler som uppmätts hos jämförelseobjekten och som faller utanför det interkvartila spannet inte skulle ge en rättvisande bild av vad som utgör en armlängdsmässig prissättning eller att de av något annat skäl skulle lämpa sig mindre väl för en jämförelse med bolagets nettomarginal.

Skatteverket har därför inte uppfyllt det förhöjda beviskrav vilket gäller vid efterbeskattning.

KPMG:s kommentar

Skatteverket måste således, i varje fall med det förhöjda beviskravet vilket gäller för efterbeskattning, visa att den jämförelsedata verket anser vara felaktig är felaktig på egna grunder, och inte därför att bolaget till exempel använt sig av statistiska metoder för att begränsa intervallet eller att den inte följer argumentationen i ett annat koncernföretags internprissättningsdokumentation.

Varmt välkommen att kontakta oss om du vill diskutera internprissättning eller bevisfrågor.

Karolina Viberg
+46 70 876 25 51
karolina.viberg@kpmg.se

Uppdatering 2019-09-26

Skatteverket har den 26 september 2019 publicerat en rättsfallskommentar till domen, läs mer här. 

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.