Förslaget syftar till att genomföra direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU som antogs av rådet den 10 oktober 2017. Direktivet syftar till att upprätta ett mer effektivt förfarande för att lösa tvister mellan EU:s medlemsstater om tolkning och tillämpning av skatteavtal. Lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019.

Bakgrund

Företag och enskilda som är utsatta för en dubbelbeskattningssituation kan begära en s k ömsesidig överenskommelse för att lösa tvister rörande tolkningen och tillämpningen av skatteavtal. Förfarandet innebär att respektive lands behöriga myndigheter genom förhandlingar försöker lösa den dubbelbeskattningssituation som uppstått. I Sverige är det Skatteverket som är behörig myndighet. Ett ärende som inte går att lösa genom förhandling kan gå till ett skiljeförfarande. En förutsättning för skiljeförfarandet är dock att det aktuella skatteavtalet innehåller en motsvarande bestämmelse.

I dagsläget innehåller samtliga skatteavtal som Sverige har med andra EU-medlemsstater en bestämmelse om ömsesidig överenskommelse. Det är dock bara skatteavtalen med Storbritannien och Nordirland samt Tyskland som även möjliggör tvistlösning genom skiljeförfarande. Utöver detta är samtliga medlemsstater anslutna till en skiljemanna-konvention för tvister som rör internprissättning mellan företag. Skiljemannakonventionen innehåller regler om ett skiljeförfarande i de fall en överenskommelse inte har nåtts inom en den tid som anges i konventionen.

Förslaget i korthet

Det förslag som nu har lagts fram innebär att ytterligare ett förfarande vid ömsesidiga överenskommelse införs som till skillnad från de befintliga implementeras som svensk lagstiftning.

Enligt förslaget ska de behöriga myndigheterna nå en överenskommelse inom två år, eller längst tre år om förlängning skett. Om ingen lösning skett inom denna tidsperiod ska myndigheterna underrätta den som ansökt om tvistlösning om detta. Sökanden kan därefter begära att det inrättas en rådgivande kommitté som har i uppgift att inom sex månader lämna ett lösningsförslag på tvisten. De berörda myndigheterna ska därefter grunda överenskommelsen på förslaget eller komma överens om en annan lösning på tvisten. Den ömsesidiga överenskommelsen ska därefter verkställas under förutsättning att den godtas av den sökande.

Skulle en av de behöriga myndigheterna avvisa en ansökan om ömsesidig överenskommelse ska en rådgivande kommitté inrättas för att överpröva avvisningsbeslutet. Kommer kommittén fram till att ansökan ska godtas ska ett förfarande om ömsesidig överenskommelse inledas. Detta förutsätter dock att en berörd medlemsstat begär det. Om ingen behörig myndighet begär inledande av förfarandet ska kommittén i stället avge ett yttrande med förslag till lösning på tvisten. Yttrandet ska sedan läggas till grund för den ömsesidig överenskommelse eller alternativt ersättas av en behöriga myndigheters egen lösning på tvisten, precis som ovan.

Om Skatteverket har beslutat om att t ex avvisa en ansökan om tvistlösning eller avslagit en begäran om att inrätta en rådgivande kommitté ska beslutet kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019. Den föreslås tillämpas på tvister som rör beskattning av inkomst eller förmögenhet som har tjänats in eller innehavts under beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017 och på ansökningar om tvistlösning som getts in efter den 30 juni 2019.

KPMG:s kommentar

Förslaget innebär en välkommen utvidgning av möjligheterna för både företag och enskilda att nå en lösning i situationer med dubbelbeskattning samt sätter en tidsgräns för förfarandet. Förslaget innebär för det första en geografisk utvidgning av möjligheterna att inleda ett skiljeförfarande än vad det nuvarande nätet av skatteavtal medger, i dagsläget är det bara två medlemsstater som omfattas men det kommer utvidgas till samtliga EU-medlemsstater.

Förslaget innebär även att fler skattskyldiga har möjlighet att begära ett skiljeförfarande än vad den nuvarande skiljemannakonventionen medger, samtliga företag och enskilda inom EU:s medlemsstater kommer att kunna ansöka om ett skiljeförfarande till skillnad mot nuvarande reglering som bara omfattar företag i intressegemenskap. Slutligen borde de ökade möjligheterna att överklaga förfarandet till förvaltningsdomstolen innebära en mer effektiv process.

Nästa steg
Nästa steg är Lagrådets yttrande och därefter regeringens proposition med slutligt lagförslag. Vi bevakar utvecklingen noga.

2019-06-25: Proposition överlämnad till riksdagen, Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU (prop. 2018/19:143, pdf)

Varmt välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor om internationell tvistlösning inom skatteområdet eller har andra skattefrågor.

Läs mer
Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU (PDF 1005 KB)

Karolina Viberg
+46 70 876 25 51
karolina.viberg@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.