Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fastställer tidigare förhandsbesked av Skatterättsnämnden, och meddelar att en filial som ingår i en utländsk momsgrupp, utgör en utländsk beskattningsbar person i förhållande till sitt huvudkontor beläget i Sverige. Innebörden av detta är att de tjänster som tillhandahålls av filialen, som i förevarande fall var medlem i en dansk momsgrupp, till dess svenska huvudkontor utgör en omsättning från momsgruppen för vilken huvudkontoret i egenskap av förvärvare är skattskyldig.

HFD konstaterar inledningsvis att enligt praxis är en filial inte självständig i förhållande till sitt utländska bolag, innebärande att en filial inte är att betrakta som en beskattningsbar person när huvudkontoret tillhandahåller filialen tjänster.

Därefter finner HFD att det i tidigare meddelat avgörande från HFD (HFD 2015 ref. 22) har klarlagts att tjänster som ett utländskt bolags huvudkontor tillhandahåller sin svenska filial, som ingår i en svensk momsgrupp, kan utgöra en omsättning om kostnader som allokeras till filialen är ersättning för utförda tjänster. Den svenska momsgruppen anses då vara skattskyldig för erhållna tjänster. Det är enligt HFD också klarlagt att både bolaget och momsgruppen i sådant fall utgör två olika beskattningsbara personer.

HFD uttalar sedan att principen som EU-domstolen klargjort (C-7/13 ”Skandia”), att tjänster som en utomstående tillhandahåller en medlem i en svensk momsgrupp ska anses förvärvade av momsgruppen, bör gälla även i en omvänd situation när ett svenskt bolags utländska filial som är medlem i en momsgrupp i annat EU-land, tillhandahåller tjänster till sitt huvudkontor. Därmed finner HFD att den danska filialen genom att bli medlem i en dansk momsgrupp, har skilt sig från sitt huvudkontor och blivit en annan beskattningsbar person och att tjänsterna som filialen utför ska anses tillhandahållna av momsgruppen.

Som svar på bolagets invändning att det krävs ett uttryckligt stöd i lag för att betrakta en utländsk momsgrupp som en beskattningsbar person, konstaterar HFD att något sådant krav emellertid inte har uppställts och att det inte finns någon regel i momslagen som hindrar att en momsgrupp bildad i ett annat EU-land ska betraktas som en utländsk beskattningsbar person.

Läs mer:

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 19 juni 2018 (mål nr 1003-18) PDF 99 KB

Från ett svenskt perspektiv innebär avgörandet från HFD att det nu är klarlagt vad som gäller i en sådan situation som förelåg i målet.

Vi noterar att Skatterättsnämnden konstaterade att de danska momsgruppsreglerna innebär att endast danska fasta etableringar kan ingå i en dansk momsgrupp, och att filialen därmed fick anses utgöra en annan beskattningsbar person. HFD synes dock inte lägga vikt vid hur de utländska momsgruppsreglerna är utformade då de inte uttalar något härvid. HFD finner till synes att momsgrupper bildade i andra EU-länder utgör utländska beskattningsbara personer, vilket innebär att domen borde medföra ett bredare tillämpningsområde jämfört med vad Skatteverket ger uttryck för i sitt ställningstagande från den 30 oktober 2017. I ställningstagandet anger nämligen Skatteverket att om reglerna i ett EU-land innebär att momsgruppen bildad i annat EU-land inte är territoriellt begränsade, så ska en svensk etablering anses ingå som en del av den utländska momsgruppen. Det medför enligt Skatteverket att transaktioner mellan en svensk etablering och en utländsk momsgrupp inte utgör omsättningar. Enligt Skatteverkets ställningstagande uppkommer således bara en omsättning om det sker tillhandahållanden mellan en utländsk momsgrupp och en svensk etablering, och den svenska etableringen inte ingår som medlem i den utländska momsgruppen.

Om du har frågor kring vad domen kan innebära är du varmt välkommen att kontakta oss.

Emma Andersson
emma.b.andersson@kpmg.se

Pontus Fornell
pontus.fornell@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.