Kammarrätten har meddelat dom i mål avseende fråga om vilka tidsperioder i en jämförbarhetssökning som kan användas för att testa om en transaktion är armlängdsmässig. Frågan avser huruvida enbart data och information från det granskande året och tidigare år kan tillämpas, eller om även år efter transaktionsåret kan vara relevanta att ta i beaktande i analysen av internpriserna. Kammarrätten diskuterar även i målet vikten av att tillämpa interkvartilen i en jämförbarhetssökning samt huruvida företag inom samma koncern kan använda olika intervaller i olika länder för att fastställa ett armslängdsmässigt pris på samma typ av transaktion.

Tidsperioder i en jämförbarhetssökning

I domen finner kammarrätten stöd i OECD:s riktlinjer, där det finns rekommendationer kring vilka tidsperioder som kan användas vid en jämförbarhetsanalys. Riktlinjerna anför att det ofta är nödvändigt att ta del av data och information från både det granskade året och tidigare år. Vidare beskrivs det även att information från år efter transaktionsåret kan vara relevant i analysen av internpriserna men att man ska vara försiktig och undvika att använda eftersyn.

Kammarrätten anser att OECD:s riktlinjer ger stöd för att om flera års data används för att bestämma ett armslängdsmässigt pris, får data och information från det granskande räkenskapsåret samt tidigare år tillämpas i analysen. Enligt kammarrätten bör detta synsätt vara utgångspunkten för vilka tre års vinstmarginaler som ska tillämpas i analysen av internpriserna. Om efterföljande år skulle användas, så anser kammarrätten att det skulle utgöra eftersyn, vilket inte finns stöd för i praxis.

Interkvartil och tillämpning av intervaller i olika länder

En annan fråga som kammarrätten behandlar är om hela eller enbart det interkvartila intervallet i en jämförbarhetssökning ska ligga till grund för bedömningen av en armlängdsmässig vinstmarginal. Kammarrätten menar att det finns stöd i OECD:s riktlinjer till att använda hela intervallet i en jämförbarhetssökning. I målet hade dock det utländska koncernföretaget tillämpat det interkvartila intervallet i sin internprissättningsdokumentation.

Då en tillämpning av interkvartilen stödjs av OECD:s riktlinjer och hade använts i företagets internprissättningsdokumentation, fann inte kammarrätten några godtagbara skäl till att använda ett annat intervall än interkvartilen. Dessutom konstaterade kammarrätten att företag inom samma koncern inte kan använda olika intervall i olika länder för att fastställa ett armlängdsmässigt pris på samma typ av transaktion.

KPMG:s kommentar

Kammarrättens domslut är inte helt förvånande även om internprissättning och jämförbarhetssökningar inte är en exakt vetenskap och att viss flexibilitet borde tillämpas. Dock torde kammarrättens ställningstagande i fråga om eftersyn vara till nytta för skattebetalarna i andra fall där Skatteverket hävdar eftersyn, förutsatt att domen står sig.

Kammarrätten kommenterade att det finns stöd i OECD:s riktlinjer att tillämpa hela intervallet i en jämförbarhetssökning, men att det inte var tillämpligt i detta fall då det är viktigt att intervallen används konsekvent inom en koncern. Detta är en mycket värdefull ståndpunkt eftersom Skatteverket i många andra fall hävdar att det alltid ska vara det interkvartila intervallet som ska tillämpas.

Välkommen att kontakta oss om du har funderingar om ovanstående eller om du har andra frågor om internprissättning.

Kontakt

Annika Lindström
annika.lindstrom@kpmg.se

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.