Som vi skrev i TaxNews nr 14, 2016 har Skatteverket överlämnat ett lagförslag till Finansdepartementet för att införa OECD:s nya standard för dokumentation vid internprissättning och automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter (BEPS action 13). Lagförslaget omfattar ett förtydligande av ”intressegemenskap”, införande av dokumentationskrav för utländska bolag med fast driftställe i Sverige, svenska företag med fasta driftställen i utlandet och svenska handelsbolag samt en begränsning av vilka som behöver upprätta dokumentation. Vi har nu granskat förslaget mer i detalj och uppmärksammat ett antal punkter som vi kommenterar särskilt i detta TaxNews.

Skatteverkets förslag

Skatteverkets lagförslag följer OECD:s rekommendationer och dokumentationen kommer att omfatta en gemensam dokumentation för hela koncernen (Master file), en landspecifik dokumentation för varje land där bolaget är verksamt lokalt (local file) samt en land-för-land-rapport.

Skatteverket föreslår att land-för-land-rapporteringen ska lämnas in senast 31 december 2017 men avse räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare. De nya dokumentationskraven föreslås börja gälla för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2017 eller senare. Lagförslaget innebär även att det införs bestämmelser om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter mellan skattemyndigheter i EU:s medlemsstater och de stater som har undertecknat det multilaterala avtalet om utbyte av land-för-land-rapportering.

Lagförslaget utökar kretsen av dokumentationsskyldiga till att även omfatta utländska företag med fast driftställe i Sverige, svenska företag med fast driftställe utomlands och svenska handelsbolag. För att ett handelsbolag ska vara dokumentationsskyldigt krävs att handelsbolaget har transaktioner med ett utländskt företag och att handelsbolagets resultat beskattas hos ett svenskt företag, som är i intressegemenskap med både handelsbolaget och det utländska företaget. Dokumentationsskyldigheten ligger på handelsbolaget och inte på delägarna.

Förtydligandet av ”intressegemenskap” föreslås att ingå i skatteförfarandelagen istället för att hänvisa till 14 kap 20 § IL. Den nya definitionen av intressegemenskap föreslås omfatta ”företag som är moderbolag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning” och kommer således att omfatta såväl fasta driftställen som svenska handelsbolag. Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslutande kan hänföras till ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra företag, behöver transaktionerna enbart dokumenteras om kapitalandelen i varje led uppgår till mer än 50 procent.

Enligt lagförslaget kommer företag att undantas från dokumentationsskyldighet om de året före beskattningsåret ingår i en intressegemenskap som har färre än 250 anställda och antingen har en omsättning som inte överstiger 450 miljoner kronor eller en balansomslutning som inte överstiger 400 miljoner kronor.

För företag som är skyldiga att upprätta en dokumentation föreslås att oväsentliga transaktioner, det vill säga transaktioner som är oväsentliga antingen till belopp eller sett utifrån risken för felprissättning, ska undantas från kravet om full dokumentation. Undantaget innebär att dokumentationen inte behöver innehålla uppgifter om transaktionerna såsom exempelvis jämförbarhetsanalys och en beskrivning av vald prissättningsmetod. Skyldigheten att lämna allmänna uppgifter om företaget och dess verksamhet finns däremot kvar, likaså att lämna uppgift om att företaget haft transaktioner med annat koncerninternt företag.

En bedömning av om transaktionerna kan anses oväsentliga bör göras från fall till fall och transaktioner som avser företagets huvudsakliga verksamhet eller uppgår till stora belopp kan inte anses vara oväsentliga såvida de ej understiger ett gränsbelopp om 5 miljoner kronor. Skatteverket förslår att transaktioner som understiger 5 miljoner kronor alltid ska anses vara oväsentliga. Undantaget gäller inte för transaktioner som avser immateriella tillgångar.

Det bör påpekas att även de svenska företag, handelsbolag eller fasta driftställen som inte behöver upprätta en internprissättningsdokumentation ändå är skyldiga att prissätta samtliga koncerninterna mellanhavanden på marknadsmässiga villkor.

Syftet med land-för-land-rapportering är att ge medlemsstater information för att kunna bedöma risker för felaktig prissättning inom multinationella koncerner. Lagförslaget innebär att multinationella koncerner som året före beskattningsåret har redovisat en omsättning som överstiger 7 miljarder kronor ska lämna vissa upplysningar varje år för varje skattejurisdiktion där de är verksamma. Enligt lagförslaget är huvudregeln att moderföretaget i en multinationell koncern ska rapportera land-för-land-rapporten till skattemyndigheten i det land där företaget är verksamt. Med moderföretag menas ett företag (enhet) som direkt eller indirekt äger en så stor andel i ett eller flera andra företag att det är skyldigt att upprätta koncernredovisning. Principerna kring moderföretag överensstämmer med årsredovisningslagen.

Om krav saknas på inlämnande av land-för-land-rapportering i landet där moderföretaget har hemvist, eller om skattemyndigheten i landet inte delar med sig av land-för-land-rapporter till Skatteverket, kan svenska dotterföretag bli skyldiga att rapportera land-för-land-rapporten i stället för moderföretaget.

Observera att svenska bolag enligt förslaget ska underrätta Skatteverket vid utgången av 2016 om vilket bolag i koncernen som kommer att lämna in land-för-land-rapporten för koncernen.

KPMG:s kommentar

Lagförslaget kommer att innebära att utländska företag som har fasta driftställen i Sverige, svenska bolag som har fasta driftställen utomlands och svenska handelsbolag bör se över sin internprissättning och huruvida de kommer att behöva upprätta internprissättningsdokumentation. Dokumentationskraven för fasta driftställen kommer inte bara att ha påverkan på den inkomst som ska anses hänförlig till fasta driftställen i Sverige, utan kommer även att ha en inverkan på beräkningen av utländsk skatt och avräkningsfrågor för svenska företag med fast driftställe utomlands.

Även om ett svenskt företag, handelsbolag eller fast driftställe inte kommer att behöva upprätta en internprissättningsdokumentation måste alla koncerninterna mellanhavanden ske på marknadsmässiga villkor. Resultatet för icke-dokumentationsskyldiga kan även i framtiden komma att justeras vid felprissättning.

Land-för-land-rapporten föreslås avse 2016 och de nya dokumentationskraven föreslås avse 2017. Trots denna tidsdifferens är det väldigt viktigt att multinationella företags internprissättningsdokumentation återspeglas i land-för-land-rapporten och att land-för-land-rapporten återspeglas i koncernens master file och local files. Dokumentationspaketet bör utgöra en helhet.

I OECD:s standard sätts beloppsgränsen till 750 miljoner euro för undantag av krav om land-för-land-rapportering. KPMG har observerat att Skatteverket i sitt lagförslag har specificerat ett fast belopp om 7 miljarder kronor utan att knyta den till OECD:s beloppsgräns. En fast beloppsgräns angiven i kronor skulle kunna medföra att ett svenskt moderbolag i en grupp inte är skyldigt att rapportera en land-för-land-rapport om koncernens omsättning understiger 7 miljarder kronor, medan utländska dotterbolag (som är etablerade i länder där beloppsgränsen är satt i euro) är skyldiga att redovisa en land-för-land-rapport om gruppens omsättning överstiger 750 miljoner euro.

Lagförslaget innehåller inte några förtydliganden kring definitionerna i OECD:s standard och det anses vara viktigt att Sverige inte skapar egna definitioner. Det innebär att det fortfarande finns vissa oklarheter kring hur vissa begrepp ska tolkas. Posten ”stated capital” är ett begrepp i land-för-land-rapporten som är otydligt. I kommentarerna till lagförslaget framgår dock att aktiekapital eller insatt kapital torde vara lämpliga begrepp.

Finansdepartementet skickade den 4 maj 2016 ut en remiss av Skatteverkets lagförslag till ett flertal myndigheter och näringslivet i Sverige. Remissvaren ska ha kommit Finansdepartementet till handa senast den 10 juni 2016. Remisstiden är kort, vilket antagligen beror på att Finansdepartementet vill se lagstiftning på plats till den 1 januari 2017.

Det är nu extra viktigt att se över sin internprissättningsdokumentation för att se till att man uppfyller de nya krav som gäller i Sverige och i andra länder och för att försäkra sig om att man har en marknadsmässig prissättning. Tveka inte att kontakta oss om ni vill ha mer information om hur lagförslaget kan komma att påverka ditt företag.

Läs mer om KPMG:s Transfer Pricing-avdelning