Regeringen beslutar om undantag från nytt lönekrav vid arbetskraftsinvandring

Den 22 maj 2026 beslutade regeringen om ändringar i lagstiftningen som kompletterar propositionen Nya regler för arbetskraftsinvandring. Ändringarna utgör en del av en bredare reform med syfte att motverka missbruk av regelverket, stärka kontrollen och i högre grad styra arbetskraftsinvandringen mot högkvalificerad kompetens.

Som en del av reformen införs riktade undantag från det nya lönekravet. Från och med den 1 juni gäller att en arbetstagare som huvudregel ska ha en lön motsvarande minst 90 procent av medianlönen i Sverige för att kunna beviljas arbetstillstånd. För närvarande motsvarar detta en månadslön om 33 390 kronor.

Samtidigt införs undantag som innebär att vissa kategorier av arbetstagare kan beviljas arbetstillstånd även om lönen understiger denna nivå. Bakgrunden är att det skärpta lönekravet i vissa fall riskerar att få negativa konsekvenser, särskilt inom sektorer med traditionellt lägre lönenivåer där behovet av internationell kompetens fortsatt är stort.

Totalt undantas 27 identifierade bristyrken från det nya lönekravet. Dessa omfattar bland annat vissa yrken inom vård och omsorg, tekniska yrken samt roller inom lantbruk och livsmedelsindustri.

Därutöver omfattas följande grupper av undantag:

• anställda i startupbolag inom tech- och life science-sektorn
• personer med examen inom vissa legitimationsyrken, såsom apotekare, läkare, sjuksköterska och tandläkare
• nyutexaminerade studenter och vissa andra kategorier av arbetstagare
• personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (Ukraina)

För dessa grupper gäller i stället ett reducerat lönekrav motsvarande 75 procent av medianlönen. För närvarande motsvarar detta en månadslön om 27 825 kronor.

Parallellt med införandet av undantag skärps regelverket inom andra områden. Två yrkeskategorier, personliga assistenter och bärplockare, föreslås uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Åtgärden ska ses mot bakgrund av regeringens ambition att motverka missbruk inom vissa delar av arbetsmarknaden.

För att ytterligare stärka kontrollen i systemet införs nya administrativa krav. Arbetsgivare blir skyldiga att anmäla till Migrationsverket om en arbetstagare med beviljat arbetstillstånd inte påbörjar sin anställning inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag.

Vidare ges Migrationsverket utökad tillgång till uppgifter om arbetsgivare i misstanke- och belastningsregister, i syfte att förbättra myndighetens kontrollmöjligheter och identifiera oseriösa aktörer.

KPMG bedömer att förordningsändringarna ligger i linje med regeringens ambition att skärpa regelverket för arbetskraftsinvandring och att i större utsträckning prioritera högkvalificerad arbetskraft. Samtidigt ges vissa bristyrken fortsatt möjlighet att tillgodose sitt kompetensbehov genom de riktade undantagen.

Införandet av ett lönekrav motsvarande 90 procent av medianlönen innebär en tydlig åtstramning. De undantag som införs, särskilt för bristyrken och utvalda grupper inom bland annat tech, life science och legitimationsyrken, skapar viss flexibilitet, men bidrar samtidigt till ett mer komplext regelverk.

De utökade kontrollåtgärderna och det ökade arbetsgivaransvaret innebär ett tydligt fokus på regelefterlevnad. Arbetsgivare bör därför se över sina rekryteringsstrategier och säkerställa att interna rutiner är anpassade till de nya kraven.

Sammantaget innebär förändringarna en ökad komplexitet, vilket ställer högre krav på noggranna bedömningar i varje enskilt fall.

Varmt välkomna att kontakta oss om ni har frågor om det nya regelverket.

The article in English