Förändringar i migrationsreglerna för forskning, studier och arbetsmarknad

Regeringen presenterade den 27 januari en lagrådsremiss avseende bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier. KPMG har sammanfattat förslaget nedan och kan konstatera att reformtempot på migrationsområdet fortsatt är mycket högt. Förändringarna är föreslagna att träda kraft den 11 juni 2026.

Regeringens reform innebär att forskare, doktorander och personer med EU-blåkort ska nu kunna beviljas permanent uppehållstillstånd redan efter tre års sammanhängande arbete, forskning eller forskarstudier. Detta skapar en starkare känsla av trygghet för individen och ger bättre förutsättningar för att planera både karriär och privatliv på längre sikt. Samtidigt bidrar förändringen till att göra Sverige mer konkurrenskraftigt globalt, eftersom forskningsintensiva länder aktivt tävlar om att locka de mest kvalificerade talangerna.

För att underlätta övergången från studier eller forskning till arbetsmarknaden får forskare och doktorander som avslutat sina studier möjlighet att stanna i Sverige i upp till 18 månader för att söka arbete eller starta verksamhet. Ambitionen är att det ska bli enklare för kandidater att etablera sig, bygga nätverk och hitta rätt matchning med svenska arbetsgivare.

Regeringen inför flera åtgärder som ska förbättra kvalitetssäkringen av studietillstånd och motverka missbruk. Studenter kommer inte längre ha obegränsad rätt att arbeta vid sidan av sina studier. I stället begränsas arbete under terminerna till 15 timmar i veckan, samtidigt som sommarperioden undantas. Parallellt införs högre krav på vad som räknas som godtagbara studieresultat, för att säkerställa att studierna faktiskt bedrivs med den seriositet som förväntas.

Dessutom blir det svårare att byta från studietillstånd till andra typer av uppehållstillstånd. En student måste enligt förslaget ha slutfört minst två terminer på en högskoleutbildning, eller genomfört två terminer på forskarnivå, för att kunna byta till exempelvis arbetstillstånd. Syftet är att förhindra att korta studier används som en genväg till andra tillstånd som egentligen kräver högre kvalifikationer.

Personer från Ukraina som befinner sig i Sverige enligt massflyktsdirektivet får nu möjlighet att frivilligt byta tillståndsgrund, exempelvis till arbete, forskning, studier eller EU-blåkort. Detta kan dessutom göras inifrån Sverige, vilket skapar en smidigare process för både individer och arbetsgivare. Förändringen underlättar snabbare etablering för dem som redan hunnit skapa band till arbetsmarknaden eller samhällslivet här, samtidigt som Sverige får möjlighet att bättre ta tillvara värdefull kompetens som redan finns i landet.

Reformerna leder sammantaget till ett mer flexibelt regelverk som underlättar rekrytering och långsiktig etablering av internationell spetskompetens. Arbetsgivare, universitet och forskningsorganisationer får snabbare och mer förutsägbara processer, bättre förutsättningar för internationella samarbeten och ett regelverk som både stärker legitimiteten och minskar risken för missbruk. Dock gör begränsningen av arbete för studenter att det blir mer begränsat och att många arbetsgivare och studenter själva behöver implementera ett system för att gränsen om 15 timmar i veckan inte ska överskridas.

KPMG ser att de nya migrationsreglerna markerar ett skifte där fokus ligger på att kombinera attraktivitet för internationell kompetens med ökad kontroll och kvalitetssäkring. Reformerna syftar till att koncentrera regelverket och bättre anpassa det till kunskapsintensiva verksamheter.

Vi bedömer dock att begränsningen i studenters rätt att arbeta i början kan leda till administrativa misstag. Det blir därför viktigt att säkerställa interna rutiner för att undvika överträdelser av 15‑timmarsgränsen och därmed minska risken att förlora globala talanger.