Migrationsöverdomstolen: Flexibilitet i försörjningskravet för arbetstillstånd

Migrationsöverdomstolen har kommit med en dom som kan påverka hur försörjningskravet för arbetstillstånd i Sverige bedöms. Domen gäller en vårdanställd vars ansökan om förlängt arbetstillstånd avslogs på grund av att grundlönen inte nådde upp till det nya kravet. Genom att inkludera ersättningar för obekväm arbetstid i bedömningen, och genom att se på lönen över en längre period, öppnar domen för en mer flexibel tolkning av reglerna. 

För att få arbetstillstånd i Sverige måste en person kunna försörja sig själv genom sitt arbete. Från och med den 1 november 2023 infördes ett försörjningskrav som innebär att lönen ska nå upp till minst 80 procent av medianlönen i Sverige. 

Ett aktuellt rättsfall handlade om ett vårdbiträde i Bodens kommun, som ville förlänga sitt arbetstillstånd. Hennes grundlön var lägre än vad som krävs enligt försörjningskravet, men genom att arbeta obekväm arbetstid, (som kvällar, nätter och helger) ökade hennes genomsnittliga lön. Migrationsverket avslog hennes ansökan eftersom de ansåg att förändringarna i hennes schema bara var till för att uppfylla kraven för att beviljas förlängt arbetstillstånd och att hennes lön inte kunde garanteras varje månad.

Migrationsöverdomstolen beslutade att man kan ta hänsyn till extra ersättning för obekväm arbetstid när man bedömer om lönekravet är uppfyllt. Förutsättningen är att denna ersättning är regelbunden och tydligt framgår i anställningsavtalet. Domstolen menar också att man kan se på lönen över en längre period, till exempel ett år, i stället för varje månad. Detta innebär att om den genomsnittliga lönen under ett år uppfyller kravet, kan det räcka för att få arbetstillstånd.

Denna dom innebär en viktig förändring för hur man bedömer om en person uppfyller försörjningskravet för arbetstillstånd. För arbetsgivare och anställda innebär det att det finns mer flexibilitet i att inkludera ersättningar utöver grundlönen och bevis på att Migrationsverket ska fortsatt göra individuella bedömningar. Det är dock viktigt att arbetsgivare ser till att dessa ersättningar är tydligt reglerade i anställningsavtal och följer branschens praxis. 

KPMG välkomnar betydelsen av denna dom då den förtydligar vad som kan tillgodoräknas för att uppnå till försörjningskravet för arbetstillstånd. Beslutet är särskilt fördelaktigt för personer med generellt lägre grundlön men som blir kompenserade genom andra lönetillägg. KPMG fortsätter att bevaka utvecklingen avseende försörjningskravet och ser detta som ett viktigt steg för att bedömningar ska göras på individuell basis.  

Läs mer
English version