Ett nytt blåkortsdirektiv för att attrahera högkvalificerad arbetskraftsinvandring

Nyligen tog Migrationsminister Maria Malmer Stenergard emot en utredning med förslag till genomförande av det nya blåkortsdirektivet i svensk rätt. Direktivet ersätter det tidigare blåkortsdirektivet från 2009.

Ett EU-blåkort är ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning och villkoren för att beviljas ett sådant tillstånd regleras i ett särskilt kapitel i utlänningslagen. De krav som särskiljer ett EU-blåkort från ett så kallat vanligt arbetstillstånd är att den som ansöker ska ha högskoleutbildning motsvarande 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet och en lön som motsvarar minst en och en halv gång av genomsnittlig bruttolön i Sverige.

Utredningen innehåller flera förslag för att förenkla och främja EU-blåkort i Sverige och ligger i linje med regeringens satsningar för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige. Syftet bakom förslagen är att förbättra möjligheterna för Sverige att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU. Förändringarna föreslås träda i kraft den 18 november 2023.

En av ändringarna som föreslås är att ett EU-blåkort ska kunna beviljas en utlänning som har ett anställningsavtal för högkvalificerad anställning med en anställningstid om minst sex månader. Tidigare har det krävts att utlänningen erbjudits en anställning som varar minst ett år. Lönen ska fortsatt vara minst en och en halv gång den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Det föreslås vidare att en utlänning med en annan typ av uppehållstillstånd ska ha utökade möjligheter att byta till EU-blåkort inifrån Sverige. I dagsläget ställs det vissa krav för att kunna byta uppehållstillstånd och att få det nya tillståndet beviljat av Migrationsverket medan utlänningen befinner sig i Sverige. Om det kravet inte uppfylls behöver personen resa ut ur Sverige vilket orsakar förseningar i processen.

Vidare föreslås att en utlänning som beviljats ett EU-blåkort också ska kunna byta yrke eller arbetsgivare utan att behöva skicka in en ny ansökan till Migrationsverket. I stället föreslås en skyldighet att anmäla till Migrationsverket vid byte av arbetsgivare eller om det sker andra förändringar som påverkar villkoren för tillståndet. Det föreslås även att den som har beviljats ett EU-blåkort av en annan EU-stat ska kunna resa in i Sverige och bedriva affärsverksamhet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Har utlänningen haft ett EU-blåkort i en annan EU-stat i minst tolv månader föreslås det även (under vissa förutsättningar) att personen ska kunna ansökan om ett EU-blåkort i Sverige genom en förenklad process.

På många sätt har EU-blåkortet inte levt upp till de förväntningar som fanns när det implementerades i Sverige. Namnet på tillståndet EU-blåkort har inneburit att många har trott att det skulle ge en person rätt att få arbeta i hela EU men eftersom regelverken implementerats på nationell nivå har det ofta inneburit en osäkerhet kring vad som gäller samt att det funnits olika processer för tillstånd i olika EU-länder.

Processen har i realiteten varit väldigt likt reguljärt arbetstillstånd i Sverige, både vad gäller ansökningsprocessen hos Migrationsverket samt de begränsningar som finns kopplat till ett arbetstillstånd i Sverige.

Under det senaste året då vi sett längre handläggningstider hos Migrationsverket, har KPMG uppmärksammat bolag när det funnits möjlighet för en utlänning som uppfyller kraven om att ansöka om EU-blåkort istället för ett reguljärt arbetstillstånd, då det helt enkelt varit kortare handläggningstid för att få beslut.

KPMG ser mycket positivt på de ändringar som nu föreslås som ett led i att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraftsinvandring och följer utvecklingen noggrant. Det ligger också i linje med den övergripande agendan om att förenkla processerna för just högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

På kort tid har det skett flera ändringar vad gäller kraven och processer för att ansöka om olika typer av tillstånd i Sverige. KPMG har ofta upplevt att det i dessa förändringar har tagit tid för Migrationsverket att implementera och tolka det nya regelverket. Vi bevakar därför utvecklingen fortsatt och ser fram emot att kommunicera vidare på ämnet.

Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer
Genomförande av det nya blåkortsdirektivet, Ds 2023:6 (PDF 2 MB)