Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Finansminister Magdalena Andersson (S) aviserade igår att regeringen går vidare med förslaget om en riskskatt för vissa kreditinstitut, i folkmun känt som bankskatten. Efter ministerns framträdande i Sveriges Radio publicerade regeringen ett ”utkast till lagrådsremiss (PDF 753 KB)”.

Finansdepartementets ursprungliga förslag från i höstas mötte hård kritik från tunga remissinstanser. Trots det liknar den nya versionen av lagförslaget i stora drag det tidigare. Fortsatt krävs att skulderna inom koncernen, efter en särskild beräkning, ska uppgå till mer än 150 miljarder kronor för att ett kreditinstitut ska bli skattskyldigt. Liksom i höstas räknar Finansdepartementet med att endast sju svenska och två utländska kreditinstitut kommer att direkt omfattas av skatten.

Breddat skatteunderlag

I vissa avseenden går utkastet till lagrådsremiss dock kritikerna till mötes. Finansinspektionen varnade i sitt remissvar för tillämpningssvårigheter med regler som bygger på att endast skulder hänförliga till kreditinstitutets verksamhet i Sverige ska räknas med. Därför breddas nu reglerna så att även skulder hänförliga till verksamhet i utlandet, till exempel hos svenska bankers filialer i utlandet, ska räknas med när man fastställer skattskyldighet och beskattningsunderlag för svenska kreditinstitut. För utländska kreditinstitut behövs dock fortsatt bedömas i vilken utsträckning kreditinstitutets skulder är hänförliga till verksamhet i Sverige. 

Delvis på grund av det breddade beskattningsunderlaget föreslås skattesatsen bli 0,01 procentenhet lägre än tidigare föreslaget. Skatten är avsedd att tas ut från och med 2022. Skattesatsen föreslås då vara 0,05 procent för att sedan höjas till 0,06 procent året därpå.

Oklart om EU-rätten

Det kanske största frågetecknet under remissrundan var förslagets förenlighet med EU-rätten. Särskilt ifrågasattes om riskskatteförslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler. I utkastet till lagrådsremiss framgår att den frågan ännu inte är löst.

Regeringen skriver att ”rättspraxis på området är under utveckling” och avser därför att göra en så kallad anmälan av förslaget till EU-kommissionen för att få rättsläget klarlagt. Tidsplanen för en sådan anmälan klargörs inte närmare. Det ska dock ske innan förslaget genomförs.

KPMG:s kommentar

Traditionellt är ”utkast till lagrådsremiss” inte en del i den formella lagstiftningskedjan. Det är därför oklart hur nära det publicerade dokumentet motsvarar den eventuella slutversionen av riskskatteförslaget som lämnas till riksdagen.  

Finansministerns kommentarer tyder dock på att man fortfarande har den politiska viljan att genomföra förslaget trots kritiken. Regeringens ambition att förslaget ska röstas igenom innan årsskiftet hänger emellertid till stor del på att EU-kommissionen och statsstödsreglerna inte sätter käppar i hjulen. Det dröjer därmed något ytterligare innan följetången om regeringens bankskatteförslag får sin upplösning.

Utöver att förslaget ska granskas av EU-kommissionen har en ytterligare remissrunda påbörjats med svarsdag senast 18 juni 2021. Förslaget kommer sedan granskas av Lagrådet innan det tas upp i riksdagen. Vi följer utvecklingen.

Amanda Jern
+46 79 098 15 81
amanda.jern@kpmg.se

Sebastian Orre
+46 70 930 02 26
sebastian.orre@kpmg.se