Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Enligt 11 a kap. IL är en anställds förmån av personaloptioner under vissa förutsättningar skattefri. Om reglerna är tillämpliga inträder beskattningstidpunkten först i samband med en eventuell senare avyttring av det värdepapper som förvärvas med stöd av personaloptionen. Beskattning kan därvid komma att ske i inkomstslaget kapital. Reglerna kan på så sätt vara mycket förmånliga för både arbetsgivaren och den anställde. Som förutsättning för reglernas tillämplighet gäller bl a att den anställde inom viss tid ska utnyttja optionen för förvärv av andel i det utställande företaget.

Reglerna om kvalificerade personaloptioner har varit särskilt komplicerade att tillämpa för onoterade bolag. Dessa bolag kan inte äga egna aktier vilket har inneburit svårigheter för bolagen att garantera att anställda, som erhållit personaloptioner, sedermera erhåller faktisk tilldelning av aktier i enlighet med personaloptionsavtalet. Tilldelningen av aktier har istället varit beroende av bolagsstämmans beslut att emittera nya aktier i samband med den anställdes utnyttjande av optionen.

Mot denna bakgrund var frågan i målet om reglerna om kvalificerade personaloptioner i 11 a kap. IL var tillämpliga på följande förfarande. Sammanfattningsvis skulle enligt förutsättningarna för ansökan om förhandsbesked en anställd tilldelas personaloptioner. Dessa gav i ett första steg den anställde rätt att efter viss tid förvärva teckningsoptioner i det bolag som utfärdat personaloptionen. Teckningsoptionerna gav i nästa steg den anställde rätt att teckna aktier i det bolag som utfärdat personaloptionen.

Skatteverket har i tidigare ställningstagande uttalat att en personaloption som ger den anställde rätt att förvärva en teckningsoption inte kan anses uppfylla det ovannämnda kravet enligt 11 a kap. IL då personaloptionen i det fallet inte utnyttjas för förvärv av andel i det utställande företaget. Skatteverkets uppfattning enligt ställningstagandet har, såsom beskrivits ovan, inneburit begränsningar för onoterade bolag att använda reglerna om kvalificerade personaloptioner då dessa bolag enligt aktiebolagslagen inte tillåts äga andelar i det egna bolaget.

I det aktuella avgörandet konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att syftet med reglerna om kvalificerade personaloptioner är att underlätta för små, unga företag som saknar tillgång till kapital, men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för verksamheten. Domstolen konstaterade även att förvärvet av teckningsoptioner, enligt givna förutsättningar, ovillkorligen skulle leda till att den anställde blev delägare i bolaget och att förfarandet för förvärvet av aktierna reglerades i aktiebolagslagen. Mot bakgrund härav ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att den anställde inte skulle utnyttja personaloptionerna för att förvärva något annat än andelar i bolaget. Kravet på att personaloptionen ska användas för förvärv av andel i det utställande bolaget var därmed uppfyllt, trots det mellanliggande ledet som innebar att den anställde i ett första steg förvärvade teckningsoptioner.

Avgörandet innebär således utökade möjligheter särskilt för onoterade bolag att effektivt utnyttja reglerna om kvalificerade personaloptioner.

Välkommen att kontakta oss för rådgivning om hur kvalificerade personaloptioner kan användas i din verksamhet.

Läs mer
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 8 september 2020, mål nr 406-20 (PDF 143 KB)
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 8 januarI 2020 (dnr 48-19/D)
 

Agneta Hedlund
+46 70 838 91 57
agneta.hedlund@kpmg.se

Tobias Almqvist
+46 76 876 99 01
tobias.almqvist@kpmg.se