Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat dom avseende fråga om det förelåg förutsättningar för efterbeskattning och påförande av skattetillägg i ett mål om allokering av dotterbolagsaktier till filial åren 2009-2012.

Rättslig reglering

Skatteverket måste göra mycket sannolikt att skattebetalaren lämnat en oriktig uppgift i sina deklarationer för att verket ska ha möjlighet att efterbeskatta eller påföra skattetillägg. Detta är ett högre beviskrav än vid den ordinarie beskattningen.

Uppgifter i en deklaration kan på olika sätt indikera att det finns en felaktighet i deklarationen. Om dessa indikationer är av en viss styrka kan det ha uppkommit en s k särskild utredningsskyldighet för Skatteverket, vilket leder till att Skatteverket inte har möjlighet att efterbeskatta eller påföra skattetillägg.

HFD har i tidigare mål där en sådan skyldighet anses ha uppkommit uttalat att det måste framstå som närmast uteslutet att Skatteverket skulle godta deklarationen utan närmare utredning.

HFD:s avgörande

I det nu aktuella avgörandet ansåg Skatteverket att bolaget, genom att inte lämna några upplysningar om vilka funktioner som fanns i filialen med avseende på de personer som har mandat att bestämma om förvärv och avyttring av dotterbolagsandelar (”significant people functions”) samt finansieringen av ett sådant förvärv, hade lämnat en oriktig uppgift. Detta låg i linje med 2008 års vinstallokeringsrapport och Skatteverkets ställningstagande från 2012, av vilket det sistnämnda kom efter i avgörandet aktuella deklarationstidpunkter.

HFD anser emellertid att efterbeskattning och påförande av skattetillägg inte är möjlig i denna situation då det, enligt Skatteverkets synsätt, måste anses som närmast uteslutet för ett utländskt bolag att allokera dotterbolagsaktier till dess fasta driftställe. Skatteverkets nya synsätt manifesterades först genom 2012 års ställningstagande, varför en eventuell upplysningsskyldighet gällande detta förhållande tidigast kan ha uppkommit vid detta tillfälle. Att grunda upplysningsplikten på 2008 års vinstallokeringsrapport var att gå alltför långt.

Enligt HFD måste det vidare, vid en granskning av deklarationerna, ha framstått som mycket sannolikt att tillgångar i form av aktier i dotterbolag hade allokerats till filialen. Detta då det framgick av deklarationerna att filialen hade tillgångar i form av andelar i koncernbolag, att filialens skulder avsåg skulder till koncernföretag samt att filialen mottagit koncernbidrag och betalat ränta. Om Skatteverket hade ansett att förekomsten av beslutsfunktioner var relevant för allokeringsfrågan så var den information som lämnades i deklarationerna tillräcklig för att Skatteverket borde ha utrett frågan. Det står därmed klart att det inte var avsaknaden av information om ”significant people functions” i filialen som ledde till de enligt Skatteverket felaktiga taxeringsbesluten.

KPMG:s kommentar

HFD:s avgörande är relevant med avseende på vilka upplysningar som behöver lämnas i en deklaration för att den särskilda utredningsskyldigheten ska väckas, vilket innebär att Skatteverkets möjlighet till efterbeskattning och påförande av skattetillägg kan gå förlorad. Avgörandet är mycket välkommet då det kompletterar HFD:s tidigare praxis på området. HFD klargör att det räcker att det av deklarationsblankettens uppgifter framgår att det är mycket sannolikt att ett felaktigt avdrag gjorts för att Skatteverkets utredningsskyldighet av fråga är väckt. Det innebär att i dessa situationer har ingen oriktigt uppgift lämnats och efterbeskattning är då inte heller möjlig. Skatteverkets utredningsskyldighet är sålunda mer långtgående än vad Skatteverket tidigare gjort gällande.

Om du har frågor kring vad domen kan innebära är du varmt välkommen att kontakta oss.

Jörgen Graner
jorgen.graner@kpmg.se

Läs mer:
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 28 december 2018 (mål nr 4901--4904-17), pdf 120,51 KB

Vill du prenumerera på TaxNews och andra nyheter från KPMG? Anmäl dig här.