Den 23 juni 2016 röstade Storbritannien för att lämna Europeiska unionen (EU). Efter att åtminstone till en början ha utgått från att det blir en s k mjuk Brexit med övergångstid och avtal mellan EU och Storbritannien, även om Storbritannien i dagarna fått utträdesdagen framskjuten, framstår en hård Brexit i vart fall som allt mindre osannolik.

Även om det i nuläget är svårt att ge specifik information om hur Storbritanniens skattesystem kommer att påverkas av Brexit, sker det troligtvis inte några omedelbara förändringar när det gäller direkta och indirekta skatter. De faktiska skattemässiga följderna av Brexit kommer att framgå tydligare när villkoren står klara efter utträdet.

Efter en hård Brexit är utgångspunkten att Storbritannien kommer att stå helt utanför EU och behöver således inte följa EU-direktiv eller annan EU-lagstiftning.

Direkta skatter kommer att regleras helt av brittisk lag och efter en hård Brexit måste inte den brittiska skattelagstiftningen längre följa specifika EU-lagar, och utgångspunkten är att EU-direktiv inte längre kommer att gälla för brittiska företag.

Direktiv som EU:s moder-/dotterbolagsdirektiv, som ger lättnad från källskatt på utbetalning av utdelning mellan associerade företag i olika EU-stater samt dubbel skattelättnad till moderbolag för vinster från dotterbolag, kommer inte längre att vara tillämpliga. Därför behöver Storbritannien förlita sig på de befintliga dubbelbeskattningsavtalen för att dra nytta av förmånliga källskattesatser.

EU:s ränte- och royaltydirektiv kommer inte längre att ge lättnad från källskatt för royalty- och räntebetalningar mellan brittiska företag och associerade företag inom EU, och det blir därför viktigt för brittiska företag att undersöka i vilken omfattning lättnad från källskatt på räntor och royalties kan uppnås inom ramen för något dubbelbeskattningsavtal.

Även om det finns ett flertal dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien, kan det vara så att det i vissa fall inte går att få full skattelättnad (från all källskatt, oavsett om det gäller utdelning, räntor eller royalties).

EU:s fusionsdirektiv erbjuder skattelättnad för gränsöverskridande omorganisationer. När Storbritannien väl har lämnat EU gäller de avsnitt i EU-direktivet som handlar om aktieinnehav inom EU inte längre för Storbritannien, vilket skulle kunna orsaka ökade skattekostnader i Storbritannien för företag som genomför fusionstransaktioner.

Moms

Storbritanniens nuvarande lagstiftning härrör från Europeisk lag. Nu gällande EU-principer garanterar att ingen brittisk moms tas ut på gränsöverskridande leveranser av varor eller på tjänster företag emellan (”B2B”) som tillhandahålls från Storbritannien till en annan EU-medlemsstat.

Efter utträde ur EU skulle Storbritannien inte behöva följa momsdirektivet. Momsen genererar dock stora intäkter för den brittiska regeringen, och det är därför osannolikt att den helt avskaffas. Om momsen ändå skulle avskaffas skulle den sannolikt ersättas av en annan indirekt skatt.

Efter ett utträde ur EU kommer det inte vara möjligt att använda den elektroniska portalen vid ansökan om återbetalning av moms. Det innebär att för företag som har kostnader i Storbritannien där moms debiterats i faktura, t ex hotellkostnader, bränsle som tankats i Storbritannien m m kommer det att bli omständligare att få tillbaka momsen. Det omvända gäller också, d v s brittiska företag kan inte använda portalen för ansökan om återbetalning av moms i EU-länder utan är hänvisade till ansökan via blanketter till varje enskilt EU-land.

Tullavgifter

EU-medlemskap innebär att tullavgifter inte gäller för handel inom EU. EU har dessutom avtalade avgifter för import från olika länder utanför EU. Tullavgifter styrs till stor del av EU-lagar, och därför krävs ny lagstiftning för transaktioner som Storbritannien ingår med EU-medlemsstater såväl som med stater utanför EU.

Punktskatt

Storbritannien har för närvarande begränsad möjlighet att fastställa skattesatserna för punktskatt på grund av de trösklar som är beslutade i EU-direktiv. Efter Brexit ska Storbritannien kunna variera skattesatserna för punktskatt utan förbehåll av EU-lag.

Kapitalskatt

Nu gällande EU-direktiv innebär en begränsning av skatteavgifter från medlemsstater på företag som anskaffar kapital t ex via aktieemission. Efter Brexit skulle Storbritannien inte längre vara bundet av kapitalanskaffningsdirektivet och relaterad rättspraxis.

Handel med Storbritannien efter utträdet

Efter ett eventuellt utträde ur EU kommer Storbritannien att bli ett s k tredje land. Det innebär att svenska företag inte längre kommer att kunna tillämpa reglerna om unionsintern handel med varor och tjänster vid handel med Storbritannien. Kortfattat kommer det att bli som att handla med andra länder utanför EU med den skillnaden att det, i vart fall som det ser ut i dagsläget, inte kommer att finnas några som helst handelsavtal eller liknande som reglerar tulltariffernas storlek.

Om vi antar att Storbritannien inte lyckas få något avtal med EU, kommer svenska företag som exporterar till Storbritannien sannolikt att behöva utgå från att importen i Storbritannien blir belagd med tull vilket gör det dyrare för företag i Storbritannien att köpa varor från EU. 

På motsvarande vis är det sannolikt att varor från Storbritannien kommer att beläggas med tull i Sverige och följaktligen bli dyrare för den som importerar. En viktig skillnad jämfört med i dag är dessutom att förvärv av varor från Storbritannien behöver hanteras genom ett tullförfarande vilket är avsevärt omständligare än vid förvärv av varor från andra EU-länder.

Det kommer inte att bli fråga om att debitera någon moms vid export av varor och tjänster till Storbritannien. Import av varor och tjänster kommer att beläggas med samma momssats som vid förvärv av varor och tjänster från EU och hanteras av de flesta företag genom s k reverse charge.

Ur ett globalt mobilitets-perspektiv finns det tre huvudområden som kommer att påverkas av Brexit – rörelsefriheten, socialförsäkringsområdet och personbeskattning.

Det är ännu inte helt klart i vilken utsträckning rörelsefriheten kommer att påverkas av Brexit. Det kommer dessutom se olika ut beroende på om individen ska åka till eller från Storbritannien. Det har upprättats övergångsbestämmelser för EU-medborgare som anländer till Storbritannien senast i juni 2021. De brittiska myndigheterna har redan upprättat ett system för individer att säkra sina lagliga rättigheter att vara kvar i landet.

Vad gäller brittiska medborgare som vill åka till ett EU-land så kommer inrese- och migrationskraven bero på respektive medlemsstats nationella regler varför arbetsgivare bör genomföra en översikt över kraven i varje enskilt land inom EU. Storbritannien kommer, något förenklat, att bli ett ”tredjeland” enligt Schengenavtalet efter Brexit. Det är därför väsentligt för alla arbetsgivare att identifiera vilka anställda som kommer att påverkas av Brexit och undersöka företagets riktlinjer som kan behöva uppdateras för resor inom EU.

Socialförsäkringsområdet har inte varit i fokus under Brexit-processen. För närvarande är socialförsäkringssystemen koordinerade inom EU, men denna situation kommer att förändras efter Brexit. Det finns bilaterala avtal mellan Storbritannien och vissa individuella EU-medlemsländer. Det är inte klart om dessa avtal kommer vara giltiga i framtiden eller om de har underordnats av EU-rätten. Det förväntas att reglerna för anställda kommer att variera beroende på om den anställde anlände till Storbritannien innan eller efter utträdet. Företag bör därför utvärdera de nuvarande system som används för att rapportera och betala sociala avgifter för att säkerställa att de är redo för eventuellt framtida nya regler.

Individbeskattning för anställda som flyttar inom Europa har alltid varit ett nyckelområde för mobility-frågor. Beskattning inom varje enskilt EU-medlemsland och Storbritannien kommer fortfarande att regleras under de nationella lagarna och det förväntas inte ske några större förändringar gällande detta även om vissa lokala regler (bl a gällande diskriminering) är kopplade till t ex medborgarskap i ett EU-land. Lagar gällande skattelättnader över europeiska gränser kan komma att behöva utvärderas för individuella medlemsstater. Dubbelbeskattningsavtal som existerar mellan olika länder och Storbritannien kommer inte att påverkas direkt av en Brexit.

Läs mer
KPMG Sweden Brexit Mobility Clinic
KPMG provides companies with a solution to prepare for and react to the implications of Brexit.

Välkommen att kontakta oss om du har frågor om vilka följder Brexit kan få för er verksamhet.

Jerker Westerström
Indirect Tax
+46 733 27 24 22
jerker.westerstrom@kpmg.se

Nils Schmid
International Tax
+46 709 39 97 95
nils.schmid@kpmg.se

Victoria Robinson
Global Mobility Services
+46 721  86 90 02
victoria.robinson@kpmg.se