Bakgrund 

Målet rörde ett svenskt holdingbolag med euro som redovisningsvaluta som via sin filial i Finland ägde samtliga andelar i ett svenskt dotterbolag. Den finska filialen hade en fordran i euro på dotterbolaget i Sverige.

I ansökan om förhandsbesked ställde det svenska holdingbolaget frågor till Skatterättsnämnden om hur valutakursförändringar skulle behandlas vid beskattningen när dotterbolaget amorterar på fordringarna. Bland annat ställdes frågan om valutakursförluster på en sådan fordran omfattades av den särskilda bestämmelsen om avdragsförbud på kapitalförluster på fordringar till bolag i intressegemenskap, samt om avdragsförbudet i sådana fall stod i strid med EU-rätten. 

HFD:s dom 

HFD konstaterade, precis som Skatterättsnämnden, att fordran var en kapitaltillgång och att valutakursförluster omfattades av avdragsförbudet för kapitalförluster på fordringar inom intressegemenskap. Liksom Skatterättsnämnden ansåg HFD dock att avdragsförbudet strider mot EU-rätten och att avdrag för sådana valutakursförluster därmed ska medges.

HFD hade tidigare vilandeförklarat målet i väntan på EU-domstolens dom i X AB-målet (C-686/13) där frågan var om det kan anses strida mot EU-rätten att inte medge avdrag för valutakursförluster vid en avyttring av näringsbetingade andelar. I sin dom den 10 juni 2015 fann EU-domstolen att de svenska reglerna var förenliga med EU-rätten, bland annat eftersom både vinster och förluster på näringsbetingade andelar är undantagna från beskattning. I enlighet med EU-domstolens förhandsavgörande bekräftade HFD i sin dom som också kom i går i X AB-målet (mål nr 2656-13) att avdragsförbudet för kapitalförluster vid avyttring av näringsbetingade andelar som berott på en valutakursförändring inte strider mot EU-rätten. 

Avseende avdragsförbudet för fordringar konstaterar dock HFD att detta endast är tillämpligt på valutakursförluster och att det inte finns någon motsvarande bestämmelse om skattefrihet för valutakursvinster. Detta skapar en situation där vinster beskattas, medan förluster inte kan dras av. Detta innebär en skillnad jämfört med X AB-målet, där behandlingen av vinster och förluster var symmetrisk. 

HFD ansåg vidare att det är kapitalrörelsefriheten och inte etableringsfriheten som är tillämplig i detta fall. HFD angav att den primära frågan är om avdragsförbudet innebär en negativ särbehandling av de svenska företagens val av euro som lånevaluta. Även om företagen ingår i en internationell koncern och avdragsförbudet endast tillämpas inom en intressegemenskap kan avdragsförbudet i den aktuella situationen knappast anses ha någon inverkan på företagens rätt till etablering i en annan medlemsstat. Denna frihet är därför av underordnad betydelse i detta fall. Enligt HFD bör prövningen därför i stället inriktas på bestämmelserna om fri rörlighet för kapital.

Med hänvisning till EU-domstolens tidigare rättspraxis (bl a mål C-293/06 Deutsche Shell) drog HFD slutsatsen att eftersom beskattningskonsekvenserna blir olika vid avyttringen av en fordran beroende på om lånevalutan är euro eller svenska kronor innebär avdragsförbudet att den ekonomiska risken ökar för ett företag som har fordringar i euro jämfört med svenska kronor. Det kan avhålla långivaren från att ingå sådana låneavtal. Enligt HFD:s mening utgör avdragsförbudet därmed en inskränkning av kapitalrörelsefriheten som inte kan rättfärdigas.  
 

KPMG:s kommentar 

Målet bekräftar att avdragsförbudet (i 25a kap 19 § första stycket, första punkten Inkomstskattelag (1999:1229)) för valutakursförluster på fordringar i intressegemenskap i vissa fall strider mot EU-rätten. Bolag som inte fått avdrag för en sådan valutakursförlust bör således ha rätt att yrka avdrag med hänvisning till EU-rätten, om rätt förutsättningar är för handen.

Vad gäller valutakursförlust som uppkommer vid en avyttring av näringsbetingade andelar finns inte samma möjlighet till avdrag, vilket nu också har bekräftats av HFD i X AB-målet. 

Det kan slutligen noteras att HFD:s kommentarer avseende vilken frihet som är tillämplig i detta fall är intressant eftersom kapitalrörelsefriheten anses tillämplig här även när reglerna i fråga syftar till att tillämpas endast inom en intressegemenskap. Denna slutsats kan få betydelse för den EU-rättsliga analysen i diverse situationer som rör länder utanför EU, eftersom endast kapitalrörelsefriheten är tillämplig gentemot tredje land.  

Läs mer:

• Högsta förvaltningsdomstolens dom den 17 februari 2016  (mål nr 2656-13) (PDF)

• Högsta förvaltningsdomstolens dom den 17 februari 2016 (mål nr 3238-12) (PDF)

Kontakta oss gärna om ni vill veta mer om hur ni kan använda er av EU-rätten för att ta tillvara på era rättigheter, samt om ni har fordringar som har påverkats av avdragsförbudet och vill ha hjälp med att ompröva dessa.