Bakgrund

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har på uppdrag av G20-länderna arbetat med att ta fram en åtgärdsplan som syftar till att de enskilda ländernas skattebas inte ska eroderas i samma takt som idag, det så kallade BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). OECD har identifierat femton särskilda åtgärder (actions) vilka är tänkta att verka som instrument för regeringar att använda för att undvika att skattebasen urholkas i det enskilda landet.  

I december 2014 presenterade OECD ett diskussionsutkast ”BEPS Action 4: Interest deductions and other financial payments" i syfte att förhindra erodering av skattebasen genom användandet av ränteavdrag i internationella koncerner. OECD vill åstadkomma en koordinering av länders ränteavdragsbegränsningsregler genom att föreslå en ”best practice approach” för enskilda länders implementering. Utkastet föreslog främst tre huvudalternativ som varit på remiss, och som nu mynnat ut i en slutlig rapport med en rekommendation.    
 

Sammanfattning av förslaget  

EBITDA-regel (”fixed ratio”) (rekommenderad) Den slutliga rapporten rekommenderar ett ”fixed ratio” som begränsar avdragsrätten för ett bolags nettoränteavdrag (d v s räntekostnader minus ränteintäkter) till mellan 10% och 30% av bolagets resultat (EBITDA d v s earnings before interest, tax, depreciation and amortization), före eller efter skattemässiga justeringar. ”Ränta” i detta sammanhang innefattar både faktisk ränta och betalningar som ekonomiskt motsvarar ränta. Rapporten rekommenderar EBITDA, men lämnar ett visst utrymme för att istället använda EBIT (d v s resultat före ränta och skatt men efter avskrivningar) eller tillgångsbaserade nyckeltal, men bara så länge detta är förenligt med övriga rekommendationer.  


Den exakta begränsningen (mellan 10% och 30%) ska bestämmas lokalt av varje enskilt land. Rapporten listar vissa faktorer för länder att beakta i detta avseende, bl a om räntorna i landet är höga jämfört med andra länder eller om det finns lokala frågor eller ekonomisk-politiska beslut som måste beaktas. Dock är det uttryckligen förbjudet att tillämpa en högre avdragsrätt för att attrahera investeringar genom mildare räntebegränsningsregler. Var i spannet (10-30%) ett land ska lägga sig är beroende av om landet i fråga väljer att implementera några av de frivilliga regler som listas nedan (ett land kan hamna i den högre delen av spannet om det lokala regelverket är mindre generöst mot skattebetalare i övrigt).  


Internationell begränsningsregel på koncernnivå (”group ratio”) (frivillig)
Vissa koncerner har höga externa skulder av skäl som inte är skatterelaterade. För att motverka att sådana koncerner inte ens får avdrag för hela sin externa ränta rekommenderar rapporten att huvudregeln ska kompletteras med en regel som tillåter ytterligare avdrag utöver EBITDA-begränsningsregeln ovan. Denna kompletteringsregel skulle möjliggöra för ett bolag att få skatteavdrag i proportion till hela koncernens totala externa nettoränta över EBITDA. Beräkningen av begränsningen för ett enskilt bolag är således koncernens externa räntekostnad (netto) över koncernens EBITDA multiplicerad med bolagets eget EBITDA. Ett land kan även välja att ytterligare öka den externa räntan i denna beräkning med 10% för att undvika dubbelbeskattning. Ytterligare arbete krävs under 2016 för att reglera hur exakt denna regel ska fungera, särskilt då koncernen har underskott.  


De minimus tröskel (frivillig)
Rapporten rekommenderar att företag med låg räntekostnad (netto) bör vara undantagna från de nya reglerna. Några specifika trösklar för miniminivån läggs inte fram i rapporten och lämnas därför till de enskilda länderna att avgöra. Detta bör fastställas i enlighet med faktorer som är relevanta för landet i fråga, bland annat ekonomin, ränteläget, skatt och rättsliga överväganden.  


Undantag för allmännyttiga projekt (frivillig)
I rapporten konstateras att i vissa länder är privatägd allmännyttig egendom vanligtvis finansierad av bolag med hög skuldsättning och att sådana finansieringsarrangemang på grund av arten av de underliggande tillgångarna och det nära sambandet med den offentliga sektorn inte bör utgöra en betydande risk för BEPS. Enskilda länder får därför välja att undanta dessa typer av finansieringstransaktioner.  


Carry forward av icke avdragsgill ränta (frivillig)
Enskilda länder kan välja att införa någon form av carry forward av ej avdragsgill ränta och/eller ej utnyttjad räntekapacitet. Något krav på en sådan regel uppställs inte, men det konstateras att det kan motverka problem avseende bolag vars resultat fluktuerar över åren av skäl utanför bolagets kontroll eller andra problem med timing.  


Riktade regler (frivilligt)
I rapporten rekommenderas att reglerna ovan bör kompletteras med riktade regler för att motverka skatteplanering för att minska effekterna av tillämpningen av EBITDA-begränsningen (och koncernbegränsningen när denna tillämpas). Länderna bör också överväga att införa regler för att ta itu med andra skatteplaneringsrisker såsom t ex back-to-back arrangemang och ”artificiella lån”.  


Bank och försäkring (ytterligare regler följer 2016)
Rapporten tillstår att bank- och försäkringssektorerna har särskilda egenskaper vad gäller just låneverksamhet som måste beaktas när man behandlar begränsningar för rätten till avdrag för ränta. Det föreslås därmed att vissa aktörer inom denna sektor ska undantas från de föreslagna reglerna. Det är dock inte avsett att dessa sektorer kommer att undantas från OECD:s rekommendationer generellt och ytterligare arbete kommer att göras inom detta område, som förväntas slutföras under 2016.  


KPMG:s kommentarer  

Den modell som valts av OECD med en EBITDA-begränsning är väntad, särskilt då den i olika former redan tillämpas av ett flertal länder, däribland Tyskland, Spanien, Finland, Norge, Italien, Portugal, Grekland och USA. Samtliga av dessa länder tillämpar en begränsning som är minst 25 procent, dock kan förslaget innebära att länder tvingas se över storleken på sin begränsning i ljuset av olika faktorer.  


Sverige står i begrepp att ändra sina ränteavdragsregler och den tidigare regeringen tillsatte Företagsskattekommittén, som kom med sitt förslag i juni 2014. Detta förslag blev hårt kritiserat. Förslaget bar visserligen likheter med OECD:s förslag, men den specifika utformningen av Företagsskattekommitténs förslag var unik och flera remissinstanser föreslog att resultatet av BEPS 4 borde avvaktas. Regeringen aviserade i vårpropositionen 2015 att Företagsskattekommitténs förslag skulle beredas vidare och att nya regler kunde träda i kraft tidigast 1 januari 2017. Arbetet med att reformera företagsbeskattningen fortsätter.  

Man kan anta att någon form av EBITDA-begränsning kan komma att införas, men det återstår bl a att se vilken procentsats Sverige väljer, hur man ställer sig inför de olika valfria delarna av förslaget (t ex om man väljer att införa den rekommenderade kompletteringsregeln baserad på koncernens externa nettoränta) och om man inför någon form av carry forward-regel. En annan fråga är om reglerna kommer att vara tillämpliga endast på internationella koncerner eller även rent inhemska. Det senare är troligen nödvändigt för att ta hänsyn till de EU-rättsliga spörsmål som kan följa av en olikbehandling.  


I vilket fall bör koncerner redan nu titta på enskilda koncernbolags räntekostnad (netto) och sätta detta i proportion till EBITDA för att identifiera bolag som kan vara i riskzonen för att bli nekade avdrag för ränta när de föreslagna reglerna implementeras lokalt. Koncerner bör också fundera över sin egen totala externa räntekostnad i proportion till totalt resultat (EBITDA) på koncernnivå (vilket ofta framgår av det yttersta moderbolagets konsoliderade årsredovisning) och bedöma de potentiella konsekvenserna av kompletteringsregeln.  


Nästa steg

Närmast följer att OECD ska presentera sina slutrapporter för G20-länderna den 8 oktober 2015. Vi bevakar naturligtvis implementeringsprocesserna.  
 

Vänligen kontakta oss för mer information. Se nedan om KPMG:s webcasts om BEPS.    

Läs mer:
Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments, Action 4 - 2015 Final Report