I fyra nyligen meddelade domar har kammarrätten i Jönköping funnit att det skulle strida mot etableringsfriheten att neka ränteavdrag vid tillämpning av den s.k. ventilen i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler.
Avgörandet
I målen har Skatteverket beslutat att två svenska bolags ränteutgifter till ett belgiskt koncernbolag inte får dras av i enlighet med ränteavdragsbegränsningsreglerna i den lydelse som var aktuell under åren 2013–2018. Bakgrunden är att den aktuella ränteutgiften inte uppfyller den s.k. tioprocentsregeln och att avdragsrätt således endast hade kunnat föreligga genom ventilen, vilket kräver att skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.
Trots att bolagens lån finansierat sunda, affärsmässiga investeringar i fastigheter samt vindkraftverk och att lånevillkoren varit marknadsmässiga har varken Skatteverket eller förvaltningsdomstolarna ansett att avdrag ska medges enligt intern svensk rätt mot bakgrund av hur ventilen har tolkats.
I fråga om EU-rätten avgör kammarrätten, med hänvisning till rättsfallet HFD 2024 ref. 6, att 2013-års ränteavdragsbegränsningsregler inte får tillämpas gentemot ett företag som kan åberopa etableringsfriheten och där de inblandade bolagen skulle ha haft koncernbidragsrätt om de hade varit svenska. HFD 2024 ref. 6 avsåg en bestämmelse i 2019-års regler som visar stora likheter med ventilen. I det målet klargörs att en sådan regel ingår i ett regelsystem som har som övergripande syfte att motverka skatteplanering med ränteavdrag och därmed implicit inte är avsedd att träffa räntebetalningar som inte medför någon skatteförmån, vilket innebär att reglerna i praktiken inte tillämpas mellan svenska bolag inom en intressegemenskap som har möjlighet att utbyta koncernbidrag. I de aktuella målen drar kammarrätten i linje med det slutsatsen att 2013-års regler ska ses sammantaget och att regelkomplexet som utgör de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna ger skillnader i behandling mellan företag med koncernbidragsrätt och utländska motsvarande företag utan sådan rätt, samt att denna skillnad i behandling inte kan rättfärdigas. Kammarrätten konstaterar även att andra kammarrättsdomar som Skatteverket hänvisat till, där det ansetts att ventilen inte är EU-stridig, meddelats före HFD 2024 ref. 6. Ränteavdragen medgavs därför.
KPMG:s kommentar
Vi har kämpat för detta utfall och välkomnar kammarrättens bedömning att ett nekat ränteavdrag vid tillämpning av ventilen innebär en inskränkning av etableringsfriheten. Tidigare har undantaget från tioprocentsregeln i 2013-års regler konstaterats vara oförenlig med etableringsfriheten (i Lexel, C-484/19 och HFD 2021 not. 10), men svenska underinstanser har ändå, i flera år tills nu, stått fast vid att nekat ränteavdrag vid tillämpning av ventilen inte är EU-stridigt på grund av uttalanden i en äldre dom avseende en motsvarande regel i 2009-års ränteavdragsbegränsningsregler (HFD 2011 ref. 90 II). Genom de nu aktuella kammarrättsdomarna korrigeras den utvecklingen och ger ett resultat som är i linje med nyare praxis från såväl EU-domstolen som HFD. Avgörande för utgången är HFD:s dom i målet HFD 2024 ref. 6, där KPMG varit ombud.
Det är många bolag som nekats ränteavdrag enligt 2013-års regelverk på grund av att få skuldförhållanden i praxis ansetts vara huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Med stöd av kammarrättens avgöranden och HFD 2024 ref. 6 kan det övervägas om det finns åtgärder att vidta om avdrag tidigare har nekats.
Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor!
