Proposition avseende offentlig land-för-land-rapportering

Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att EU-direktivet om ökad transparens och förbättrade möjligheter till insyn i större koncerners skattebetalningar implementeras i svensk lagstiftning från och med den 22 juni 2023.

KPMG har tidigare rapporterat om innehållet i den lagrådsremiss som regeringen skickade ut tidigare i år för implementering i svensk lag av EU-direktivet om ökad transparens för stora företags skattebetalningar (TaxNews nr 8, 2023). Regeringen har nu gått vidare med en proposition till riksdagen om implementering av den nya lagen

Multinationella koncerner och företag med årliga intäkter på mer än 8 miljarder kronor ska upprätta och offentliggöra en rapport med uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder. Rapporten ska upprättas och offentliggöras av det yttersta moderföretaget i en koncern alternativt ett dotterbolag i koncerner där det yttersta moderföretaget hör hemma i en stat utanför EES, eller av företag som inte ingår i en koncern men som har ett fast driftställe i minst en annan stat än Sverige.

Den så kallade inkomstskatterapporten ska offentliggöras genom att den lämnas in till Bolagsverket. Om inkomstskatterapporten inte ges in i tid, ska Bolagsverket kunna rikta vitesförelägganden mot personer i företagets ledning. Företaget ska dessutom hålla rapporten tillgänglig på sin hemsida.

Lagen föreslås träda i kraft i juni 2023. För företag med kalenderår som räkenskapsår innebär detta att den första inkomstskatterapporten kommer avse år 2025 och lämnas in senast den 31 december 2026.

Lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter

Rapporteringsskyldigheten inträder när koncernens eller företagets intäkter under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgick till mer än 8 miljarder kronor. Skyldigheten kvarstår till dess att intäkterna under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgick till mindre än 8 miljarder kronor.

Inkomstskatterapporten ska bland annat innehålla uppgifter om vilken typ av verksamhet som företaget bedriver, antal anställda, dess intäkter, vinst eller förlust före inkomstskatt, ackumulerad inkomstskatt, betald skatt samt ackumulerade vinstmedel.

Uppgifterna ska redovisas för var och en av staterna i EES och upprättas med användning av ett särskilt formulär och i det elektroniska format som EU-kommissionen fastställt. Rapporten ska lämnas in till Bolagsverket senast ett år efter räkenskapsårets utgång och hållas tillgänglig för allmänheten på det rapporteringsskyldiga företagets hemsida.

Företag får under vissa förutsättningar tillfälligt utelämna uppgifter om uppgifternas offentliggörande skulle skada det berörda företagets marknadsposition allvarligt. En sådan utelämnad uppgift ska dock offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter det att utelämnandet gjordes.

Om företag inte ger in rapporten, får Bolagsverket förelägga företrädarna för det rapporteringsskyldiga företaget samt förena föreläggandet med vite.

Lagen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och därmed bli tillämplig för första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024. För ett rapporteringsskyldigt företag med kalenderår som räkenskapsår måste alltså den första inkomstskatterapporten, som ska avse 2025, offentliggöras senast den 31 december 2026.

Ändringar i revisions- och aktiebolagslagen

Såväl revisions- som aktiebolagslagen kommer kompletteras med ett krav på revisorn att i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida företaget varit skyldigt att offentliggöra en inkomstskatterapport samt, om en sådan skyldighet förelegat, huruvida rapporten har offentliggjorts.

Med anledning av regeringens proposition till riksdagen om införande av lagen, så kommer lagen med all sannolikhet bli verklighet. Berörda företag måste därför tillförsäkra att de kan sammanställa de uppgifter som lagen kräver samt undersöka huruvida och, i sådant fall, i vilken utsträckning som vissa uppgifter tillfälligt bör och får utelämnas. Vidare bör berörda företag noga genomlysa sitt internationella skatteavtryck för att identifiera eventuella skatterisker som, vid offentliggörande, skulle kunna skada allmänhetens syn på företaget. Därtill bör en strategi tas fram för hur rapporten ska presenteras på ett rättvisande och lättillgängligt sätt på företagets hemsida.

Då bolagsskatt endast utgör en mindre del av den sammantagna skatt som betalas så kan det exempelvis vara fördelaktigt att i presentationen på hemsidan även redogöra för andra lokala skatter som betalas. I sammanhanget bör beaktas att även andra intressenter än skattemyndigheter såsom investerare, journalister och en bredare allmänhet kommer ta del av uppgifterna. Företaget kan därför vara betjänt av att inkludera sin skattepolicy till presentationen samt av att upparbeta ett närmare samarbete med ansvariga för gruppens hållbarhetsarbete. Skatteuppgifterna kan till exempel inkluderas i koncernredovisningens hållbarhetsrapport, för att ge en helhetsbild av hur man ser på skatt ur ett hållbarhetsperspektiv.

KPMG:s breda internationella nätverk, med ett integrerat och globalt arbete med hållbarhetsfrågor, finns tillgängligt för stöd i både planering inför och implementering av den nya lagstiftningen.

Välkommen att kontakta oss!

Läs mer
Proposition 2022/23: 88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar (PDF 2 MB)