Regeringen föreslår en ny lag för konsumentkrediter

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny konsumentkreditlag. Syftet är att stärka konsumentskyddet och anpassa reglerna till de senaste årens utveckling för konsumentkrediter. Den nya lagen avser reglera många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det rör sig bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak, samt skärpta regler för kreditprövning och ett nytt tillståndskrav för näringsidkare som lämnar eller förmedlar konsumentkrediter.

Utökat tillämpningsområde 

Den nya lagen innebär att fler typer av krediter kommer att omfattas av konsumentskyddande regler, bland annat räntefria krediter som lämnas av tredje part. Lagen ska omfatta i princip alla slags krediter som näringsidkare lämnar eller erbjuder konsumenter. Lagen ska även omfatta hyres- och leasingavtal där konsumenten har en möjlighet att förvärva objektet. Även så kallade kontokrediter, i likhet med andra räntefria krediter, omfattas.

Skärpta krav på kreditprövning

Regeringen föreslår också skärpta krav på kreditprövning för att motverka överskuldsättning. Kreditprövningen ska göras i konsumentens intresse och det införs nya regler för vilka uppgifter som ska beaktas.

Nya regler för ångerrätt och förtidsbetalning

Vidare införs nya regler för ångerrätt och förtidsbetalning. Bland annat ska ångerfristen börja löpa först när konsumenten fått information om sin rätt att ångra avtalet. Vid betalningssvårigheter ska kreditgivare erbjuda alternativa lösningar, som till exempel sänkt ränta eller uppskov, innan åtgärder för att driva in skulden vidtas.

Nytt tillståndskrav

Förslaget innehåller även ett nytt tillståndskrav som innebär att fler aktörer som lämnar eller förmedlar krediter ska stå under Finansinspektionens tillsyn och bland annat uppfylla krav på kunskap och kompetens. 

Tillståndsplikten ska omfatta kreditgivare och kreditförmedlare som inte huvudsakligen ägnar sig åt kreditgivning eller kreditförmedling. Tillståndskravet ska inte gälla för aktörer som redan har tillstånd enligt andra regelverk (kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och bostadskreditinstitut). 

Tillstånd ska inte heller behövas för viss verksamhet som bedrivs av mindre företag. Med mindre företag avses ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro, eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

Begreppet kreditförmedlare

Den nya lagen innehåller en definition av kreditförmedlare, där en kreditförmedlare definieras som en näringsidkare som, utan att vara kreditgivare och mot ersättning, erbjuder ett kreditavtal, bistår en konsument innan ett kreditavtal ingås eller ingår ett kreditavtal som ombud för kreditgivaren. Enligt regeringen bör en handlare som möjliggör för konsumenten att betala en vara eller tjänst med en kredit från en annan aktör i många fall anses erbjuda konsumenten en kredit. Ytterligare ett krav för att handlaren i ett sådant fall ska anses vara en kreditförmedlare, är att erbjudandet sker mot ersättning från kreditgivaren. Vad som kan utgöra ersättning och om handlaren lever upp till kravet på att erbjuda en kredit får dock enligt regeringen avgöras mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Ikraftträdande

Förslagen i lagrådsremissen genomför EU:s konsumentkreditdirektiv och den nya lagen föreslås träda i kraft den 20 november 2026.

Den föreslagna lagen har ett brett tillämpningsområde och berör merparten av alla aktörer som är aktiva inom konsumentkreditområdet. Detta innefattar kreditgivare och kreditförmedlare, men även varu- och tjänsteleverantörer som använder sig av en extern kreditgivare (utan att själva vara kreditförmedlare) kommer att påverkas. Det samma gäller näringsidkare som marknadsför konsumentkrediter. 

Vissa företag som inte har kreditgivning eller kreditförmedling som sin huvudsakliga verksamhet och därmed bedriver sin verksamhet utan krav på tillstånd kan behöva söka tillstånd för sin verksamhet. I denna grupp återfinns exempelvis varu- och tjänsteleverantörer. 

En grundläggande förutsättning för att omfattas av det utökade tillståndskravet är dock att företaget faller in under definitionen för kreditgivare eller kreditförmedlare. Det innebär exempelvis att varu- och tjänsteleverantörer som har avtal med en extern kreditgivare inte per automatik omfattas av det utökade tillståndskravet, utan detta beror på hur avtalet med kreditgivaren är utformat.

Hur kan KPMG hjälpa er?

Den nya konsumentkreditlagen innebär omfattande förändringar och ställer höga krav på anpassning för många företag inom kreditgivning, kreditförmedling och närliggande verksamheter. 

KPMG har lång erfarenhet av att stödja företag i regelverksfrågor och kan hjälpa er att säkerställa regelefterlevnad samt skapa effektiva processer inför lagens ikraftträdande. Vi kan bland annat bistå med att kartlägga hur ert företag påverkas av den nya lagen och vilka förändringar som krävs. Vi kan även analysera avtal mellan kunder, kreditgivare och samarbetspartners för att säkerställa att ni själva eller era kunder, beroende på vilken verksamhet ni bedriver, inte oavsiktligt omfattas av tillståndskrav eller andra nya regler.

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst samtal om ni har funderingar kring hur de nya kraven påverkar er.