Det utökade lagkravet för hållbarhetsrapportering trädde i kraft 2016 för det räkenskapsår som började gälla efter den 31 december 2016, och berör bolag som omfattas av årsredovisningslagen. I Sverige finns det drygt 1600 bolag som omfattas av kravet och KPMG har analyserat 130 av dessa bolag med fokus på dem som rapporterar för första gången.

– Vi såg ett behov av att snabbt undersöka om svenska bolag har nått upp till det utökade lagkravet att dels publicera en hållbarhetsrapport, men också att undersöka innehållet i rapporten och hur det står sig till lagkravet, berättar Torbjörn Westman, Head of Assurance på KPMG Sverige.

Majoriteten av bolagen gör en bra beskrivning av sin policy för miljö, personal och sociala frågor, medan många inte gör en lika fullvärdig beskrivning av frågor som rör mänskliga rättigheter och antikorruption. 66 % av bolagen har inkluderat hållbarhetsrisker, men endast 35 % av dessa har gjort det på samtliga områden. Undersökningen visar att 71 % av bolagen som undersöktes saknar något väsentligt utifrån ÅRL, och 15 % förklarar varför. Även om det inte är lagstadgat att framåtblickande hållbarhetsmål måste tas upp i rapporten, har 19 % valt att inkluderat detta. Affärsmodellen beskrivs med varierande kvalitet och 14 % av bolagen i urvalet saknar en offentlig hållbarhetsrapport tillgänglig på deras webbsida eller som en del i årsredovisningen.

Förväntningar och krav från olika intressenter fortsätter sätta press på bolagen att engagera sig inom hållbarhetsfrågor, och det kräver en ansträngning från bolagens sida. Men att bygga en hållbar affärsmodell med en fullständig och transparent hållbarhetsrapportering uppfattas ofta svårare än vad det är.

– Även om undersökningen pekat på stora utmaningar inom hållbarhetsrapportering, tror vi på klara förbättringar i framtiden, avslutar Torbjörn Westman.