Regeringen annonserade sent på fredagen den 24 februari att de inte går vidare med förslaget om finansiell verksamhetsskatt. Regeringspartierna och Vänsterpartiet är överens om att istället utreda möjligheten att införa en renodlad bankskatt.

Skälet till att regeringen backar om förslaget om en finansskatt anges vara att förslaget skulle kunna få oavsiktliga konsekvenser, bl a för de ömsesidiga försäkringsbolagen samt för finansiella teknikbolag. I DN debatt anger regeringspartierna och Vänsterpartiet att pensionerna inte ska drabbas samt att jobb och service behövs vilket var ett skäl till att de valde att stoppa Alliansens förslag om att ta bort möjligheterna till gruppregistrering för moms.

Samtidigt gick regeringen i fredags ut med att ett förslag om att höja resolutionsavgiften, som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven, kommer att remitteras. Höjningen av resolutionsreserven innebär att de offentliga finanserna stärks. Regeringspartierna och Vänsterpartiet skriver vidare på DN Debatt, att enbart storbankerna gjorde 2016 en samlad vinst på över 80 miljarder kronor efter skatt, och att det är rimligt att bankerna bidrar mer än idag till samhällsbygget och välfärden.

Tanken på en bankskatt är dock inte helt borta. Regeringen och Vänsterpartiet har gått till val på att öka beskattningen av bankerna. Arbetet kommer därför att fortsätta med att ta fram ett förslag som minskar banksektorns skattefördel. En ny utredning kommer inte att tillsättas utan finansminister Magdalena Andersson uttalade på pressträffen som hölls på lördagen, att arbetet med att ta fram en renodlad bankskatt kommer att fortsätta inom Finansdepartementet. På pressträffen uttalade Magdalena Andersson vidare att det inte är troligt att ett förslag kommer läggas fram före valet, eftersom det krävs att frågan om statsstöd utreds av EU.

KPMG:s kommentar

Efter den omfattande kritik som framförts av den föreslagna finansiella verksamhetsskatten är det inte helt oväntat att regeringen inte väljer att gå vidare med förslaget. Om en renodlad bankskatt är möjlig att införa som också är förenlig med EU:s regler om statsstöd kvarstår att se, liksom vilka som kommer att omfattas av en bankskatt.

I de remisser som inlämnats har några framfört ett alternativ till beskattning. Bland annat har TCO Finansförbundet och FTF tillsammans framfört att om en särskild skatt för finansiell sektor ska införas, bör den vara utformad på samma sätt och bas som befintliga stabiliseringsavgifter (Insättarskyddsavgift och resolutionsavgift) för banksystemet. En sådan skatt skulle inte vara svår att införa eftersom infrastrukturen redan är på plats. Huruvida detta kan ha påverkat beslutet om föreslå en höjning av resolutionsavgiften kan bara spekuleras i. Med högsta sannolikhet kommer i vart fall inte ett förslag om bankskatt att vara klar för ett ikraftträdande den 1 januari 2018.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor eller funderingar.

Pontus Fornell
pontus.fornell@kpmg.se

Emma Andersson
emma.b.andersson@kpmg.se