Skatteverkets ställningstagande

Skatteverket anger i sitt ställningstagande att ett passivt holdingbolag endast äger andelar i dotterbolag utan att medverka i förvaltning, medan ett aktivt holdingbolag deltar i förvaltningen genom att tillhandahålla momspliktiga tjänster till dotterbolagen. Avdragsrätt för ingående moms på kostnader som holdingbolaget kan ha haft vid förvärvande av dotterbolag föreligger i den mån holdingbolaget vid inköpstillfället har för avsikt att aktivt delta i förvaltningen av detsamma, d v s som utgångspunkt utgör ett aktivt holdingbolag.

I den mån holdingbolaget aktivt deltar i förvaltningen av vissa, men inte samtliga, dotterbolag anses det av Skatteverket som dels passivt och dels aktivt. Ingående moms på kostnader som är gemensamma för den aktiva och passiva delen ska då fördelas enligt skälig grund. Skatteverket anser att vid bestämmande av avdragsrätten kan en lämplig fördelningsgrund anses utgöras av en jämförelse mellan antal dotterbolag som förvaltas aktivt i förhållande till de passiva innehaven. Vidare redogör Skatteverket i sitt ställningstagande specifikt för vad som gäller för bolag vars verksamhet är inriktad på att köpa, förädla och sälja andelar med vinst på försäljningen, t ex riskkapital- eller fondbolag. Sådana bolag som aktivt deltar i förvaltningen av sina dotterbolag anses av Skatteverket redan initialt bedriva blandad verksamhet, varför avdragsrätten för ingående moms ska begränsas redan i ett uppstartsskede trots att några omsättningar ännu inte ägt rum.

KPMG:s kommentar

Skatteverkets ställningstagande kan leda till relativt långtgående begränsningar av avdragsrätten för riskkapital- och fondbolag. Skatteverkets syn på att sådana bolag ska vidkännas en begränsad avdragsrätt redan i ett uppstartsskede kan ifrågasättas eftersom den metod som Skatteverket föreslår inte kan anses motsvara den faktiska användningen av de tjänster som köps in. Vidare synes metoden sakna stöd i EU-rättslig praxis. När det gäller övriga holdingbolag anser Skatteverket, till skillnad mot bedömningen för riskkapital- och fondbolag, att framtida försäljningar inte ska påverka avdragsrätten i ett uppstartsskede. Passiva innehav kan däremot påverka avdragsrätten eftersom innehavet anses som en icke ekonomisk verksamhet. Vi noterar särskilt Skatteverkets uppfattning om att den aktiva eller passiva statusen avgörs med utgångspunkt i den verksamhet som ska bedrivas med anledning av förvärvet av dotterbolaget. Vidare synes Skatteverket vidhålla att avdragsrätten för sådana bolag kan begränsas i samband med försäljningar av dotterbolag, men lämnar ingen ytterligare vägledning kring hur sådana intäkter ska beaktas vid bestämmandet av avdragsrätten för allmänna omkostnader.

Vad gäller eventuella momsfria intäkter och typ av verksamhet som bedrivs under innehavstiden, såsom intern finansiering, kan konstateras att Skatteverket tycks ha en mer nyanserad uppfattning kring hur exempelvis ränteintäkter ska påverka avdragsrätten för ingående moms eftersom Skatteverket nu öppnar upp för att finansiella transaktioner i vissa fall kan betraktas som bitransaktioner.

En viss typ av holdingbolag har således enligt Skatteverket redan från början en begränsad avdragsrätt för ingående moms, medan en annan kategori skulle kunna ha en begränsad avdragsrätt utifrån sin status som aktiv/passiv. När statusen på ett bolag är bestämd ska avdragsrätten för ingående moms beräknas på ett specifikt sätt, som för närvarande är föremål för rättslig prövning i förvaltningsdomstolarna.

Vi konstaterar att Skatteverkets ställningstagande kan få stora konsekvenser samt öppnar upp för flertalet nya frågor.

Välkommen att kontakta oss för mer information.
 

Läs mer
Skatteverkets ställningstagande den 7 oktober 2016