CbC-rapportering utgör en omfattande förändring av finansiell och skattemässig rapportering i multinationella koncerner. I budgetpropositionen förklarar regeringen att det internationella samarbetet mot skatteundandragande fortsätter enligt utsatt kurs och upprepar avsikten att införa CbC-rapporter för större svenska multinationella koncerner. Regeringen avser även att införa automatiskt utbyte av uppgifter om finansiella konton och förhandsbesked i internationella skattefrågor i enlighet med beslutade direktiv och ingångna internationella avtal.

 

CbC-rapportering – översikt

Som en del av BEPS-projektet som presenterades av OECD i oktober 2015, har alla OECD och G20-länder åtagit sig att genomföra CbC-rapportering (BEPS åtgärd 13) med rekommendationen att multinationella koncerner bör tillhandahålla viss information för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016. Den 29 juni 2016 presenterade OECD ytterligare vägledning för implementeringen av CbC-rapporteringen.

CbC-rapporteringen har eller är på väg att implementerats via den nationella lagstiftningen i de flesta länder. Detta kombineras nu med att uppdatera den internationella ramen för internationellt utbyte av information mellan skattemyndigheter. CbC-rapporten ska lämnas in årligen av moderbolaget i koncernen till skattemyndigheten i moderbolagslandet, som sedan delar informationen med skattemyndigheter i andra länder där koncernen har verksamhet.

Skatteverket har på uppdrag av regeringen gjort en utredning av hur en implementering av CbC-rapportering i svensk lagstiftning bör ske. Förslaget innebär att koncerner med en konsoliderad omsättning på minst 7 miljarder kronor per år ska CbC-rapportera. Slutsatserna överlämnades till finansdepartementet innan sommaren, där ärendet nu är under behandling. Sannolikt kommer regeringen ha ett förslag på lagstiftning klart innan årsskiftet.

KPMG:s kommentar

Enligt skatteverkets förslag ska moderbolaget av en internationell koncern med konsoliderad omsättning överstigande 7 miljarder kronor lämna in en CbC-rapport inom 12 månader från utgången av räkenskapsåret, vilket innebär att den första tidsfristen att lämna in CbC-rapporten ur ett svenskt perspektiv blir den 31 december 2017 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016. Vidare finns en risk att en vissa svenska multinationella koncerner också kan bli skyldiga att lämna in separata CbC-rapporter i de länder där de är aktiva som saknar utbytesavtal med Sverige eller som inte har implementerat detta.

KPMG kan assistera med att förbereda sig för rapporteringen enligt de nya reglerna. Vi har tidigare assisterat kunder med att förbereda och kontrollera vilken information som finns tillgänglig för att göra en fiktiv CbC-rapportering för räkenskapsåret 2015. Fördelen med denna förberedelse är att multinationella företag kan identifiera potentiella områden för internprissättningsrisker och att granska prissättningen av koncerninterna transaktioner före utgången av räkenskapsåret 2016.

Vi har också möjlighet assistera med att sammanställa information för vilka länder som har undertecknat utbytesavtal och därmed i vilka länder som koncerner eventuellt skulle behöva lämna in separata CbC-rapporter utanför Sverige, när detta skulle behöva ske samt huruvida notifiering i vilket land CbC-rapporten lämnas in krävs.

För svenska dotterbolag i multinationella koncerner med moderbolag utomlands, är det rekommenderat att ekonomiavdelningar i dotterbolag diskuterar de nya kraven med moderbolaget för att säkerställa att allt är på plats för att möta det nya rapporteringskravet. Detta är särskilt relevant i de fall där moderbolaget är beläget i ett land där övergångsreglerna för CbC-rapportering kan gälla (särskilt Japan, USA eller Schweiz).

Välkomna att kontakta oss om ni har frågor eller funderingar om hur ert företag kan komma att påverkas av CbC-rapporteringen.